Dialog med kriminella ska stoppa skjutningar

Efter en skjutning i Uppsala bör polisen snabbt kontakta de kriminella och klargöra att man har ögonen på dem. Det ser polischefen Jale Poljarevius i Uppsala som ett sätt att förebygga ytterligare skottlossningar.

Automatvapen av modellen PPS som Uppsalapolisen hittade nedgrävt i Gottsunda i september 2018. Det är tillverkat för närstrid i krig och kan avlossa upp till 900 skott per minut.

Automatvapen av modellen PPS som Uppsalapolisen hittade nedgrävt i Gottsunda i september 2018. Det är tillverkat för närstrid i krig och kan avlossa upp till 900 skott per minut.

Foto: Polisen

Uppsala2018-12-05 12:21

Hur kommer det sig att det är tio gånger vanligare med skjutningar i Sverige jämfört med i Tyskland, när det gäller gärningsmän 15–29 år gamla? Och hur kan skjutningarna stoppas?

För att söka svar på de frågorna reste nyligen en grupp svenska poliser på studiebesök till Tyskland. En av deltagarna var Jale Poljarevius, som arbetar i Uppsala vid kansliet inom polisens region Mitt.

En metod som tysk polis uppges ha använt med framgång är att direkt få igång en dialog med de inblandade när en skjutning inträffat. Säg att en individ i ett kriminellt nätverk har utsatts för skottlossning.

Polisen kontaktar då medlemmarna från det drabbade nätverket.

Ett syfte är att markera att man håller medlemmarna under uppsikt inför befarade hämndaktioner. Polisen klargör även konsekvenserna om gängmedlemmarna tar saken i egna händer. Samtidigt försöker man motivera de inblandade att lämna den kriminella tillvaron.

– Det här är en metod jag vill börja använda i Uppsala, säger Jale Poljarevius.

Har Uppsalapolisen resurser för sådana här dialoger?

– Det går alltid att omprioritera och jag tror inte att det här skulle ta särskilt mycket resurser. Vi har utbildade dialogpoliser i Uppsala och bland annat de kan sättas in i de här mötena.

Han framhåller att kontakterna ska kombineras med offensivt polisarbete.

Enligt Jale Poljarevius förekommer det redan i dag att personer som tillhör kriminella nätverk kontaktas av områdespoliser i samband med skottlossningar i Uppsala.

– Men den metod jag vill införa handlar om att genomföra sådana här dialoger på ett mer systematiskt vis.

Under polisernas studieresa till Tyskland gavs flera förklaringar till det låga antalet skottlossningar i landet, bland annat att de kriminella gängen har en hårdare intern kontroll.

– Gängen vill ha så lite inblandning av polisen som möjligt. Eftersom skottlossningar utlöser polisiära insatser ser man till att hålla dem på en låg nivå. Istället löser man konflikter på egen hand, till exempel genom att utdela böter internt, säger Jale Poljarevius.

Andra orsaker till det lägre antalet skjutningar som presenterades av tysk polis:

* Längre frihetsberövanden än i Sverige vid vapeninnehav.

* Fler poliser per invånare jämfört med Sverige.

* En lag som förbjuder kriminella organisationer. Den ger tysk polis verktyg för att beslagta gängens tillgångar och stänga deras lokaler.

Sverige hårt drabbat

Sverige har den högsta skjutningsfrekvensen per invånare bland 13 jämförda länder i Europa. De lägsta siffrorna hade Tyskland.

Siffrorna gäller skottlossningar där män 15-29 år varit inblandade. Uppgifterna kommer från en studie som gjorts av kriminologer i Sverige.

Brottsförebyggande rådet har granskat det dödliga våldet under de senaste decennierna till och med år 2016.

Skjutvapen användes i omkring 20 procent av fallen under 1990- och 2000-talen.

Sedan dess har det skett en svag uppgång. Av dem som utsattes för dödligt våld 2012-2016 skedde det i 29 procent av fallen genom skjutningar.

År 2016 var siffran 28 procent, det vill säga någon procent under snittsiffran för de tidigare åren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om