I valdistriktet 387 Faringe-Bladåker öster om Uppsala blev Sverigedemokraterna största parti med 25,7 procent av rösterna. Miljöpartiet fick knappt hälften så många som Sverigedemokraterna och FI bara 4,2 procent. Distriktet är ett stycke naturskön Uppländsk landsbygd med gårdar, betesdjur och stenkyrkor med anor från medeltid.
Vid Faringe kyrka är Veine Lindqvist från Bladåker i full färd med att reparera de gamla kyrkfönstren i vallonsmide. Han är finsnickare med känsliga miljöer som specialitet.
– Jag vet inte varför Sverigedemokraterna har så stort stöd här, men jag tror det kan handla om att landsbygden är bortglömd. Man satsar på städerna. Här har man dragit in nästan allt. Vi har inte en brevlåda för post kvar. Till sist blir det för mycket. Man litar inte på de gamla partierna längre och väljer något annat, säger han.
Han tror också att folk reagerar på invandringen och integrationen, som vissa tycker är för stor och fungerar illa.
Veine Lindqvist anser inte det är uttryck för någon främlingsfientlighet, snarare en nationalism som värnar traditioner och värden som funnits i århundraden.
– Det finns ingen här som vill någon annan illa. Det ligger på ett djupare plan. En oro för hur det kommer att se ut om 50 år om invandringen forsätter som nu, säger han.
Kyrkvaktmästaren Maria Jansson som klipper gräset ett stycke bort bor i Knutby. Också där är SD starka. Hon har ingen egen förklaring till varför.
– Om de var starka där det bor många invandrare skulle man kunna förstå. Men härute finns det ju inga. Kanske handlar det om missnöje. I förra EU-valet gick Piratpartiet starkt. Nu är det Sverigedemokraterna, säger hon.
Oscar Dillner som bor i Bladåker nåra kilometer bort tror att Centerpartiets omsvängning mot ett storstadsparti kan ha påverkat, folk känner sig vilsna.
Ett av Piratpartiets starkaste fästen i Uppsala efter förra EU-valet var Rackarberget. I årets EU-val har FI tagit över rollen och är lika stora där som SD i Faringe - Bladåker. Miljöpartiet som var störst redan i förra valet har stärkt sin position en aning. SD fick bara 1,8 procent av rösterna.
Rhianon Andersson som delar ut studenttidningen Ergo i området tror FI tilltalar unga.
– Både genus- och miljöfrågor är något de äldre etablerade partierna inte tagit upp på ett trovärdigt sätt - det tror jag är anledningen. FI står också för ett nytt och fräscht sätt att tänka och agera kring frågor om ojämställdheten mellan män och kvinnor, säger hon.
Också Anna Caroline Osseyran som pluggar ekonomi tror att FI:s framgångar på Rackarberget är kopplat till yngre väljargrupper.
Många som bor i området är studenter och medvetna om miljö- och genusfrågor. Studentlivet är en miljö där olika nationaliteter och människor med olika erfarenheter möts, säger hon.
I hennes korridor förs mycket diskussioner om jämställdhet, människosyn, tolerans och miljö.
– Vi har det ju bra och det ger oss utrymme att fokusera på de här frågorna, säger hon.
Sverigedemokraterna anser hon vara ett "smygrasistiskt" parti - därför får de inga röster i Rackarberget.
– Deras politik går rakt emot den öppenhet vi vill ha. Jag köper inte att det bara handlar om missnöje.
Kajsa Dalsten som bor ett par trappuppgångar bort tror att sociala medier spelat en stor roll i FI:s starka uppgång. Det har snabbt kunnat skapa gemenskap kring genusfrågorna och så har partiledaren Gudrun Schyman lyckats samla folk med sina homepartys. Det stora framträdandet som fyllde universitetets aula spelade också roll.
– Och så är folk här duktiga på att reagera fort på olika frågeställningar kring miljö och feminism. Det är bra. Det blir diskussion och man måste försvara sina åsikter, säger hon.
I Bladåker förs, enligt Veine Lindqvist, ingen särkskild diskussion om invandringsfrågor i bygden, trots att SD är starka. Men han tror det finns en utbredd skepsis mot EU.
– Det har blivit för stort och för centraliserat. Alla beslut tas av byråkrater och politiker med höga löner långt bort från oss vanliga människor, säger han.