Svenska artprojektet, med bland annat utgivningen av Nationalnyckeln, måste bantas. Det har regeringen beslutat. Därför har nu huvudmannen Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, lagt ett förslag på hur nedskärningen ska fördelas mellan artprojektets tre ben, forskning, kunskapsspridning och stöd till de naturhistoriska museerna, bland annat Evolutionsmuseet i Uppsala.
Men tillsammans protesterar nu museerna kraftigt både mot regeringens sparbeslut och mot SLU:s förslag om att spara 5 miljoner om året på museerna. Det skulle innebära en mycket kännbar minskning av museernas totala personalstyrka, berättar Mats Eriksson, chef på Evolutionsmuseet i Uppsala.
I museerna finns stora samlingar av växter, djur, fossil, och mineraler. Ofta används de av forskningen för att kunna peka ut eller avfärda områden inför inventeringar. Den nu föreslagna besparingen skulle drabba den dokumenterat framgångsrika forskning som bedrivs inom artprojektet, menar Mats Eriksson.
– Den föreslagna nedskärningen är djupt orättvis. Vi står för en otroligt viktig del av den samhällsnytta som artprojektet gör. Våra samlingar utnyttjas flitigt av forskarna.
Egentligen vill museerna vända udden mot regeringens och landsbygdsminister Eskil Erlandssons beslut att dra in 10 miljoner om året på anslaget till artprojektet. Mats Eriksson och chefskollegerna i Stockholm, Lund, Umeå och Göteborg är skarpt kritiska mot den utredning som regeringen byggt beslutet på.
– Slutsatserna är byggda på närmast skandalöst svaga grunder. Museistödet är inte ens utrett.
Museicheferna har försökt att få till stånd ett möte med Eskil Erlandsson, som har avböjt. Samtidigt omnämns nu inte museistödet i regeringens styrdokument till SLU. Tidigare var museistödet en specificerad post.
– Det här skapar stor osäkerhet och förvirring. Skulle de klippa bort oss helt vore det en smärre katastrof. 30 tjänster skulle försvinna, säger Mats Eriksson.
Styrningen av artprojektet, i synnerhet den uppmärksammade Nationalnyckelutgivningen, har fått mycket kritik. Bokutgivningen har varit ett misslyckande, menar regeringens utredare.
Men Mats Eriksson tror inte att museerna och forskningen nu får sota för att det tredje benet, kunskapsspridningen, varit illa skött. Det är politikernas vilja det handlar om.
– Det ligger mycket ideologi bakom de politiska besluten. De ser biologisk mångfald som ett hinder för näring och utveckling i stället för som en tillgång.