Bebissimulatorn lånas ut av SUF Kunskapscentrum. Dockan ska ge en känsla för hur det är att vara en nybliven förälder.
I Uppsala finns SUF Kunskapscentrum. Här arbetar en grupp psykologer och forskare med att ta fram och sprida metoder för hur föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning ska stöttas.
Stödet är viktigt för den här föräldragruppen och ju mer vardagsnära stödet är desto bättre.
Det tydligaste exemplet är kanske babysimulatorn som lånas ut till blivande föräldrar. Det är en verklighetstrogen docka, som väger som ett spädbarn och har över 100 läten. Den som bär på dockan måste kunna tyda ljuden. Är det blöjan som ska bytas, hunger som ska stillas eller betyder skriket att "barnet" har ont?
– Den ger en upplevelse om ansvaret för en baby över dygnet, vilket hjälper när man ska prata om förberedelser och behov av stöd, säger metodutvecklare Sandra Melander, på SUF Kunskapscentrum.
Hon och hennes kollegor stöttar och utbildar socionomer, vårdanställda och andra som möter de här familjerna i deras vardag. De är också kunskapsförmedlare till beslutsfattare. Länets kommuner har dessutom egna lokala SUF-grupper.
Sättet att jobba med familjerna har sitt ursprung i Australien och kallas Parenting Young Children (PYC). De australiensiska utvärderingarna visade att sättet att stötta minskade stressen, föräldrarna fick större självförtroende, förstod sin roll bättre och samhörigheten mellan barn och föräldrar ökade.
Stödet ska in före, under och efter en graviditet.
– Föräldrarna ska veta vad det innebär att ta hand om ett barn. Vad det betyder för exempelvis ekonomin, egentiden och relationen, säger Sandra Melander.
Sandra Melander är metodutvecklare vid SUF-Kunskapscentrum, som bland annat tar fram kunskapsstöd för de som jobbar närmast familjer med intellektuell funktionsnedsättning.
Den nyblivna familjen får också handfast hjälp med rutiner för när barnet ska äta, sova och leka.
Stödet ska vara individuellt, eftersom olika familjer har olika behov. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha flera utmaningar, menar Sandra Melander.
– De har ofta svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, ekonomin är kanske tuff. Hur ser det ut med vänner och nätverk? Kanske har de haft en jobbig skolgång och utsatts för mobbing. Det är inte heller ovanligt med psykisk ohälsa i de här grupperna, säger hon.
Men framför allt måste det finnas tillit mellan den som stöttar och den som ska få hjälpen.
Och så är inte alltid fallet.
Sandra Melander upplever att IF-föräldrar ibland är rädda för att be om hjälp eftersom det finns ett stigma runt dem.
– De känner sig otrygga. Därför är det superviktigt att vi visar att de har rätt till stöd i föräldraskapet och att det kan hjälpa, säger hon.
Ida Runge, forskare vid Malmö universitet, har intervjuat flera familjer med IF. "Det är en grupp som upplever att de är kontrollerade och misstrodda", säger hon.
Socionomen och forskaren Ida Runge vid Malmö universitet har intervjuat föräldrar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Hon menar att socialtjänsten inte alltid har koll på vad det innebär att ha en sådan diagnos.
– De föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning som jag pratat med upplever i stor utsträckning att de utsätts för kontroll och övervakning. De tycker inte att de fått chansen att visa sitt föräldraskap. De känner att de betraktas som avvikare och tycker att de misstänkliggörs som föräldrar, säger hon.
Hennes forskning visar att föräldraskapet kan fungera väl om det finns ett nätverk av stöd, till exempel från anhöriga eller stödpersoner i familjens närhet.
– Föräldrarna upplever att de ofta kan klara de första åren i barnens liv ganska bra, men att utmaningarna kommer när barnet börjar skolan. Då tvingas de bli en del av samhället på ett helt annat sätt än när barnen var små och omvårdnaden var mer konkret och praktisk.
Ida Runges slutsats är att det är en stigmatiserad grupp och att den upplevda misstron hämmar dem.
– Att ständigt behöva bevisa att man duger kan öka stressen och försämra föräldraförmågan ytterligare, säger hon.
Det är vanligt att föräldrar utvecklar en misstänksamhet och till och med ilska mot myndigheterna. En vanlig upplevelse, menar Ida Runge, är att man inte känner sig delaktig i processen. De upplever att besluten fattas över deras huvuden.
Hon lovordar SUF-kunskapscentrum i Uppsala och deras arbete med att utveckla stödet till föräldragruppen och tror att det är rätt väg att gå.
– Man måste börja bygga förtroende i tid, men ofta startar utredningarna när det kommit en orosanmälan. Då kan det vara för sent. Man behöver jobba med de här frågorna när det är lugnt kring familjen, säger hon.
Vad är ett tillräckligt gott föräldraskap? "Det handlar om att tillräckligt väl möta barns behov, på kort och lång sikt". säger psykologen Tommie Forslund.
Förutom att mammor med IF känner sig misstrodda och kontrollerade, finns också en rädsla för att barnen ska tas ifrån dem.
En inte helt obefogad oro. Svensk statistik haltar på området, men internationella siffror visar att 40-60 procent av mammor med IF-diagnos får sina barn omhändertagna.
Graden av intellektuell funktionsnedsättning har betydelse här, men hur stor är en tvistefråga.
Eftersom IF-diagnosen sätts med hjälp av IQ-tester finns det en till synes enkel, men ändå tuff, fråga att ställa:
Finns det en IQ-gräns för att skaffa barn?
– Nej, svarar Tommie Forslund, med eftertryck.
Han är psykolog och forskare vid SUF-Kunskapscentrum.
– Det är omöjligt att på förhand bedöma vem som passar att bli förälder och inte. IQ-nivån måste ner ganska långt innan det påverkar föräldraförmågan. Men jag kan inte säga någon exakt siffra. De flesta föräldrar med IF har en lindrig variant och där ser man ingen tydlig koppling mellan intelligens i sig och föräldraförmåga, säger han.
Lindrig IF anses motsvara en intelligenskvot på 51-70.
Psykologen Tommie Forslund menar att bristande föräldraförmåga kan ha andra orsaker än lågt IQ.
Tommie Forslund menar att det finns andra svårigheter som den här gruppen brottas med. Som tuff uppväxt, dåliga föräldraförebilder, fattigdom, psykisk ohälsa och olika trauman som sexuella övergrepp eller mobbning.
– Då är frågan i vilken utsträckning den bristande föräldraförmågan handlar om din IF, eller är det annat du har med dig i bagaget som avgör? Detta är en grupp som uppvisar en stor variation. Alla kan inte dras över en kam, säger han.
Vad är ett tillräckligt gott föräldraskap då? Kan man mäta det?
– Man kan säga att det handlar om att tillräckligt väl möta barns behov, på kort och lång sikt, själv eller med hjälp av stöd. Listan på vad man ska klara av som förälder är lång. Man ska språkbada barn, skydda det, ge det mat, kläder och stötta kamratrelationer.
– En förälder har svårt med vissa saker, en annan har svårt med annat, säger Tommie Forslund.