Det visar forskare vid Uppsala universitet i en av de allra första studier som gjorts kring prognosen för personer som har haft hjärtinfarkter som inte upptäckts med de med de metoder som i dag används i rutinsjukvården.
– Vi ser tydligt att även dolda infarkter ökar risken för framtida allvarliga hjärtproblem, men fortfarande återstår många frågor att besvara innan vi vet vilka insatser rutinsjukvården bör göra för att upptäcka, följa upp och förbättra prognosen för denna till helt nyligen okända patientgrupp, säger docenten och röntgenläkaren Charlotte Ebeling Barbier på Bild- och funktionsmedicinskt centrum vid Akademiska sjukhuset.
Studien bygger på uppgifter om 248 slumpvis utvalda kvinnor och män i Uppsala, som när de var 70 år genomgick en undersökning av hjärtat med magnetkamera. Med magnetkameran är det möjligt att upptäcka ärren som uppstått på delar av hjärtat som i samband med tidigare infarkter varit utsatta fär vävnadsdödande syrebrist.
Nästan var fjärde deltagare hade sådana ärr på hjärtmuskeln, men bara 11 av dessa 60 personer hade vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt.
– Övriga 49 kvinnor och män med ärr på hjärtmuskeln hade för det mesta inte haft några påtagliga hjärtsymtom som de sökt vård för. Några hade visserligen akut sökt vård för bröstsmärtor, men skickats hem efter att EKG-undersökningen och proverna som är rutin vid misstänkt hjärtinfarkt varit normala, säger Charlotte Ebeling Barbier.
Det är väl känt att personer som har varit inlagda på sjukhus och behandlats för hjärtinfarkt löper förhöjd risk för en rad hjärtproblem, inklusive nya och i värsta fall dödliga hjärtinfarkter.
Men hur ser prognosen ut för kvinnor och män med dolda hjärtinfarkter, som visserligen lämnat efter sig ärr på hjärtmuskeln, men inte gett upphov till några avvikelser som upptäcks vid en EKG-undersökning av hjärtat?
– Den frågan ställde vi oss förstås redan när vi upptäckte att dolda hjärtinfarkter är så vanliga, men det är först nu som det gått tillräckligt lång tid för att kunna besvara den. Svaret är att även dolda hjärtinfarkter ökar risken för nya allvarliga hjärtproblem, om än inte lika mycket som hjärtinfarkter som upptäckts med EKG på sjukhus, säger Charlotte Ebeling Barbier.
Under de i medeltal elva år som har gått sedan den första undersökningen med magnetkamera utvecklade var femte person som haft en dold hjärtinfarkt uttalade, symtomgivande hjärtbesvär i form av till exempel en sjukhusdiagnostiserad hjärtinfarkt eller kärlkramp, i flera fall behandlade med ballongvidgning av kranskärlen, eller i några fall dödliga hjärtstopp.
Av de elva deltagarna som redan före den första magnetkamerandersökningen hade vårdats för hjärtinfart på sjukhus drabbades fem av någon sådan allvarlig hjärthändelse under uppföljningen, jämfört med ”bara” var tionde deltagare som inte hade några ärr på hjärtmuskeln.
Är det dags att införa undersökning med magnetkamera i rutindiagnostiken för att öka chanserna att upptäcka även de hjärtinfarkter som inte ses med en EKG-undersökning?
– Det skulle vara krångligt och opraktiskt eftersom tillgången på magnetkameror är begränsad. Numera finns mycket känsliga metoder för att mäta hjärtmuskelskada med blodprov, som går att man bättre upptäcker akuta hjärtinfarkter som inte syns på EKG. Däremot kan man ha god hjälp av magnetkameran i oklara fall, säger Charlotte Ebeling Barbier.
Studien har nyligen publicerats i facktidskriften Journal of Cardiovascular Magnetic Resonance och kan läsas på http://jcmr-online.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12968-016-0264-z