Droger vanligare än alkohol

I fjol skrev Uppsalapolisen nästan lika många anmälningar mot knarkpåverkade som mot rattonyktra förare.
Sedan 1999 är det straffbart att köra bil efter att ha tagit narkotiska preparat som amfetamin, hasch och vissa läkemedel. 
Flera av preparaten anses öka faran för trafikolyckor. Till exempel visar en studie att olycksrisken för den som använder cannabis är tre till fem gånger så stor som för opåverkade förare.

Sedan år 2001 har antalet personer i Uppsala län som polisanmälts för drograttfylleri mer än fördubblats medan anmälningsökningen för ”vanligt” rattfylleri varit betydligt mindre dramatisk. Fortsätter den utvecklingen kommer antalet ertappade drograttfyllerister snart att gå om de anmälda rattfylleristerna.
–  Den främsta förklaringen är att vi blivit bättre på att spåra upp dem som kör bil efter att ha tagit droger, säger Mats Östman vid Uppsalapolisens trafikavdelning.
Alla poliser med yttre tjänst i Uppsala län har utbildats i hur man sållar ut drograttfulla trafikanter. Polisen tittar bland annat på pupillstorlek, ögonrörelser och slår i brottsregistret för att bygga upp misstankar som kan räcka för en blodprovstagning.

Mats Östman berättar om ett ganska oväntat mönster som polisen noterat på senare tid.
– Vid en stor trafikkontroll i höstas tog vi 18 misstänkta drograttfyllerister men bara två förare som var alkoholpåverkade. Vid en annan kontroll nu i våras hittades 10 misstänkta drograttfyllerister men ingen som druckit alkohol.
Liknande resultat kommer från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, som nyligen genomförde den första större undersökningen i Sverige av drograttfylleri. 10 200 förare stoppades som samtliga fick blåsa i polisens alkometer. 0,2 procent var alkoholpåverkade. 6 400 av alla stoppade förare gick med på ett frivilligt drogtest. Det visade sig att 0,4 procent hade tagit narkotiska preparat. Andelen var alltså dubbelt så hög som för de alkoholpåverkade.
Siffrorna tyder på att det är vanligare med drograttfulla än alkoholpåverkade i trafiken. Men Åsa Forsman vid VTI menar att man inte kan dra den slutsatsen eftersom många av de som stoppades i kontrollen inte gick med på att drogtestas.

Räknat per invånare upprättar Örebropolisen flest anmälningar i landet om drograttfylleri. Håkan Larsson, metodutvecklare vid Örebropolisen, anses som ledande i landet på profilering, det vill säga att avgöra vilka förare som ska plockas ut för provtagning.
– Med större kunskaper i profilering skulle poliser på många håll i landet kunna ta betydligt fler drograttfyllerister än vad som görs i dag, tror Håkan Larsson.
Han berättar om en utbildning han nyligen höll i Kronobergs län där han plockade ut 120 förare från trafikflödet varav inte mindre än åtta stycken kom att anmälas för drograttfylleri. Siffran för rattfulla blev två stycken.
– Min bild är att det finns fler drogpåverkade än alkoholpåverkade på vägarna. Så fort vi gör en kontroll visar siffrorna att det är så, säger  Håkan Larsson.
Christer Folkesson vid MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, varnar för att hårdtolka polisens siffror över det ökande antalet  drograttfyllerister.
– Polisen vet att det blir bingo och en pinne i statistiken om de tar in en känd narkoman. Anmälningarna ökar men en förklaring är att samma personer tas in gång på gång.