Dyster prognos för unga kriminella

I sin senaste granskningsrapport för landets hem för vård och boende konstaterar Socialstyrelsen att effekterna av behandlingen av barn- och unga måste utredas bättre.

Ett genomgående drag är att många vårdgivare blandar olika metoder utan tanke på om de passar ihop. Det finns behandlingar som ridterapi, holding, beröringsmassage och zonterapi som anses kunna vålla mer skada än nytta. Socialstyrelsens Institut för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, har startat en pilotstudie för att kartlägga behandlingsmetoderna. Knut Sundell är chef för IMS. Han anser att det behövs mycket mer forskning på området.
- Vi vet mycket lite om hur de metoder som används verkligen fungerar. Man har i bästa fall en teoretisk grund till varför man valt att använda en viss behandlingsmetod, men det räcker inte.

Det har gjorts minst 350 000 välkontrollerade studier i världen över vilka effekter läkemedel har på människor som behöver vård. När det gäller olika behandlingsmetoder för socialt arbete, ungdomar som begår brott, fastnat i drogmissbruk, psykoterapi, pedagogik etc så finns bara 12 000.
När forskaren Bo Vinnerljung vid IMS följde upp ett antal slumpvis utvalda personer som vårdats vid olika institutioner år 1991 visade det sig att både flickor och pojkar var kraftigt överrepresenterade i alla former av psykosociala problematik vid 25 års ålder. Det var tio gånger vanligare att pojkar begått självmord, suttit i fängelse, missbrukat droger eller hade andra sociala problem än andra ungdomar. Bara var tionde levde ett normalt liv.

- Det är ett fasansfullt resultat som visar att prognosen för dem som vårdas är mycket dålig. Ingen vet hur det skulle ha sett ut om de inte placerats i vård, men oberoende av det har samhället misslyckats med sitt uppdrag att ge dessa unga ett värdigt liv. Jag anser det är oetiskt att tvinga på människor behandlingsmetoder som man inte vet fungerar och som kan göra människors situation värre, säger Knut Sundell.
Bara en så enkel sak som att föra samman unga drogberoende eller människor som begått brott är en riskfaktor man bör vara medveten om.
- Många unga lär av varandra. Forskning från USA visar att gruppinsatser för unga kriminella kan öka kriminaliteten. Besök på fängelser avskräcker inte. Negativa beteenden förstärks om man inte har behandlingsmetoder som fungerar bra, säger Knut Sundell.

Trots det kan vårdplaceringar vara nödvändigt för att bryta en negativ spiral. Men de bör vara kortsiktiga och prioritera att bygga upp positiva beteenden.
Han anser inte att det räcker med att fråga personal och ungdomar vad de tycker om hur vården fungerar. De har bara ett "litet utsnitt" av den process som pågår.
- Och den har inget bevisvärde alls i vetenskapliga sammanhang. Det finns bara en handfull undersökningar i landet som har givit hyfsade svar, säger Knut Sundell.

Men intresset för att utvärdera ökar och regeringen Reinfeldt är intresserad av frågan. Folkpartiet publicerade i höstas en utredning som krävde en auktorisation av behandlingsmetoderna.
- Så det händer en del. Men det behövs mer forskning och det kommer att ta tid. Vi har många år att ta igen och det är brist på kompetenta forskare, säger Knut Sundell.
Socialstyrelsen vill se en mer djupgående tillsyn av vården och dess metoder.

Dyster prognos för unga kriminella

Många av de behandlingsmetoder som används inom barn- och ungdomsvården saknar vetenskaplig grund. För unga som hamnat i krimialitet och drogberoende är risken stor att de befäster sitt beteende. Bara var tionde lever ett gott liv vid 25 års ålder.