Efter flera år hittade han sin släkting i Rio de Janeiro
Alf Elmeskog skickade över 300 brev till Brasilien för att leta reda på sina avlägsna släktingar. Det gav resultat.
Alf Elmeskog och hans brasilianska släkting Marcos Aurélio Eriksson.
Foto: Pelle Johansson
Arm i arm går Marcus Aurélio Eriksson och Alf Elmeskog in i Tierps lantkyrka. I dopfunten framme vid altaret döptes deras gemensamma släktingar innan de emigrerade till Brasilien. Marcos och Alf tänder var sitt ljus och står tysta en stund. UNT får vara med vid ett högtidligt tillfälle.
- Ni får ursäkta att jag blir lite berörd, säger Alf Elmeskog och torkar bort en tår.
År 1889 lämnade paret Eriksson och sex av deras barn vardagen hemma i Eskesta utanför Uppsala. De tog sig till Tyskland och från Bremen gick båten som skulle ta dem över Atlanten till Rio de Janeiro. Deras äldsta son, Erik Petter Eriksson, stannade i Sverige och bildade familj. Med tiden tappade familjerna kontakten.
Alf Elmeskog har nu bidragit till att släkten återförenas. Han började släktforska för 20 år sedan och kunde följa familjebanden ända till Brasilien. I en tjock pärm har han sparat all information han fått fram, alltifrån gamla svartvita foton till passagerarlistor och ritningar över Atlantångaren. Han skickade brev till alla brasilianska familjer med efternamnet Eriksson.
- Det var på vinst och förlust. Jag kunde ju inte ens vara säker på att de fanns, säger han.
För två och ett halvt år sedan damp ett av breven ner i brevlådan hos familjen Aurélio Eriksson i Rio de Janeiro. Det visade sig vara rätt familj. Alf Elmeskogs mammas morfar och Marcos Aurélio Erikssons pappas farfar var syskon.
Marcos Aurélio Eriksson blev förvånad när han fick brevet.
- Jag visste ingenting om min svenska släkt. Att mitt efternamn är svenskt kände jag till, men inte mer än så. Jag har inte haft så bra kontakt med släkten på min pappas sida, berättar han.
Till utseendet har Marcos alltid skiljt sig från mängden hemma i Brasilien. Han har ljust hår och blå ögon.
- När jag läste brevet förstod jag varför. Det gjorde mig väldigt glad, säger han.
Efter ett par års mailkontakt satte sig Marcos på ett flygplan till Sverige, 119 år och fyra generationer efter att hans släktingar lämnat landet. Det första han reagerade på när han kom hit var lugnet.
- Sverige är som en helt ny värld. Här är allt rent, lugnt och tyst, till skillnad från i Rio de Janeiro, säger han.
Han var inte heller förberedd på kylan. När termometern visade minus två grader tog han fram kameran och fotograferade den.
- Det kallaste jag varit med om tidigare är sju plusgrader. Och jag har aldrig sett snö.
Även om det inte snöat ännu behövde han låna långkalsonger, vantar och mössa av Alf.
- Det är lite skillnad mellan Tierp och Copacabana, säger han och skrattar.
Innan Marcos Aurélio Eriksson kom hit var Alf Elmeskog orolig över en sak.
- Jag visste inte hur vi ska kunna prata med varandra. Han kan inte engelska och varken jag eller min fru kan portugisiska.
Turligt nog kunde en vän till familjen ställa upp som tolk. När han inte är med använder de teckenspråk och lexikon.
Marcos har kameran runt halsen och fotograferar allt han ser. När han kommer hem till sin fru och sina två barn i Rio de Janeiro vill han kunna visa dem vad han fått uppleva.
- Allt är så vackert här, människorna och naturen. Jag känner mig som hemma. Nu återstår bara att även skaffa svenskt medborgarskap, säger han och blinkar med de klarblå ögonen.
Förening med 9 300 medlemmar
Sveriges släktforskarförbund grundades 1986 och har 130 anslutna föreningar och 9300 medlemmar. Förbundet har tips till släktforskare:
- Ta reda på så mycket du kan innan du vänder dig till arkiven. Leta i gamla byrålådor och på vinden, fråga släktingar vad de vet.
- Lär dig leta i arkiven. Låna handböcker från biblioteket. Delta i studiecirklar där du bland annat kan få lära dig att tyda gammal handstil.
- I Uppsala finns föreningen släktforskare i Uppland som bland annat anordnar föreläsningar på Landsarkivet. Du kan nå föreningen via hemsidan www.runslingan.se
Liten släktforskningsparlör
Syssling - barn till kusiner, även kallat tremänning
Brylling - barn till sysslingar, även kallat fyrmänning.
Pyssling - barn till bryllingar, även kallat femmänning
Trassling - barn till pysslingar. (Används ibland skämtsamt för avlägset släktskap).
Frände - släkting
Fränka - kvinnlig släkting
Patronymikon - efternamn bildat av faderns förnamn. Anders-son, Anders-dotter.
Spinnsidan - kvinnligt släktled
Svärdsidan - manligt släktled
Sveriges släktforskarförbund grundades 1986 och har 130 anslutna föreningar och 9300 medlemmar. Förbundet har tips till släktforskare:
- Ta reda på så mycket du kan innan du vänder dig till arkiven. Leta i gamla byrålådor och på vinden, fråga släktingar vad de vet.
- Lär dig leta i arkiven. Låna handböcker från biblioteket. Delta i studiecirklar där du bland annat kan få lära dig att tyda gammal handstil.
- I Uppsala finns föreningen släktforskare i Uppland som bland annat anordnar föreläsningar på Landsarkivet. Du kan nå föreningen via hemsidan www.runslingan.se
Liten släktforskningsparlör
Syssling - barn till kusiner, även kallat tremänning
Brylling - barn till sysslingar, även kallat fyrmänning.
Pyssling - barn till bryllingar, även kallat femmänning
Trassling - barn till pysslingar. (Används ibland skämtsamt för avlägset släktskap).
Frände - släkting
Fränka - kvinnlig släkting
Patronymikon - efternamn bildat av faderns förnamn. Anders-son, Anders-dotter.
Spinnsidan - kvinnligt släktled
Svärdsidan - manligt släktled
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!