En hel del återstår att göra innan kraven som ställdes när burförbudet för värphöns togs är uppfyllda.
– Hönornas rörelsefrihet har visserligen överlag blivit klart större, men det är tveksamt om de blivit så mycket friskare i vissa system. För personalen och djuren i anläggningar med golvhållna höns är exempelvis arbetsmiljön tuffare med starkt förhöjda damm- och ammoniakhalter i luften, säger Ragnar Tauson, professor i fjäderfäproduktion vid SLU i Uppsala.
För några årtionden sedan levde de flesta värphöns i Sverige i mycket små konventionella burar. I dag är omkring två tredjedelar av de svenska värphönsen frigående, ibland med möjlighet att vistas utomhus, och resten lever i små grupper i inredda burar med rede, sittpinne och strölåda.
När lagen om burförbud antogs var kraven att den inte fick leda till försämrad djurhälsa, ökad medicinering, återinförande av så kallad näbbtrimning eller sämre arbetsförhållanden för personalen.
– Förbudet mot näbbtrimning kvarstår, men när det gäller övriga krav är bilden splittrad. Golvhönsen får kraftigt starkare skelett när de kan röra sig på större ytor, men medicinering för maskinfektioner som hönorna ådrar sig från avföring på strögolven är där ett ökande problem, säger Ragnar Tauson.
Ett av de främsta skälen till förbudet mot konventionella burar var att hönorna inte kunde utföra sina naturliga beteenden. Men kan de göra det i dagens golvburna anläggningar för äggproduktion?
– Värphönsens vilda anfäder i Sydostasien lever i små grupper. Det ligger närmare gruppboendet med åtta till tio hönor i inredda burar än de golvburna systemen där det brukar finnas tiotusentals hönor i samma grupp. Även i ekologisk äggproduktion tillåts 3 000 hönor i samma inhägnad, säger Ragnar Tauson.
I sådana jättegrupper är det omöjligt för alla hönorna att känna igen varandra och bilda stabila rangordningar. Det tros vara en orsak till att problem med hackning, fjäderplockning och ibland kannibalism är större hos frigående djur.
– Fjäderplockning är för övrigt inte bara en djuretisk fråga utan också en betydande ekonomisk fråga. En höna som förlorat en varierande grad av värmeisolerande fjädrar äter upp till 40 procent mer foder än en normalt befjädrad höna, säger Ragnar Tauson.
Vid Lantbruksuniversitetets försöksgård öster om Uppsala finns en anläggning med 3 300 värphöns fördelade på ett golv- och ett inrett burstall. Där bedrivs bland annat studier kring hur hönsen reagerar på stress och möjligheterna att komma till rätta med oönskade beteenden.
Ett projekt som väckt uppmärksamhet i medierna är försök att använda torkat och malet musselkött som foder. Nu prövas också om musselskalen kan användas för att minska fjäderplockning. I försöken strös krossade skal ut i ströbädden.
– Tanken är att hönorna förutom att få kalk från musselskalen för att bygga upp äggskalen ska få sysselsättning genom att gå runt och picka och söka rätt på dem i ströet. På så sätt hoppas vi minska risken för fjäderplockning. Studien pågår och ännu finns inga resultat klara, säger Ragnar Tauson.
Många äggkonsumenter undrar nog om det har någon betydelse för kvaliteten på äggen hur hönorna som lägger dem har det.
– För smaken spelar hönsfodrets sammansättning den helt avgörande rollen. Däremot kan äggens utseende eventuellt påverkas av hur hönorna lever. Att ett ägg är mycket knottrigt i rundänden kan vara ett tecken på att hönan som värpt det varit stressad, säger Ragnar Tauson.
Visste du att . . .
... det enligt Jordbruksverkets statistik fanns 6 735 325 värphöns i Sverige, varav 47 714 i Uppsala län?
... svenskarna äter cirka två miljoner kilo ägg under påsken?
... genomsnittssvensken konsumerar drygt 200 ägg per år?
... vita hönor värper vita ägg och bruna hönor värper bruna ägg?
... så kallade fosfolipider från ägg är den viktigaste ingrediensen i den intravenösa näringslösningen Intralipid, som tillverkas av Kabi Fresenius i Uppsala?
... många vacciner, bland annat influensavaccin, odlas fram i ägg?
... det finns flera bakteriehämmande ämnen i äggvitan?
... det förr var vanligt att bönder gav sina kor råa ägg när de hade diarré?
... att ägg-antikroppar prövas som läkemedel för att förebygga eller behandla vissa bakteriella infektioner?