Ekonomin stoppar Forskningens hus
Det blir inget Forskningens hus vid Akademiska sjukhuset. Landstingets dåliga ekonomi sätter stopp. Men dagens lokaler är så usla att forskarna riskerar att försvinna, menar Uppsala universitetet, som nu själva försöker lösa lokalkrisen för den kliniska forskningen.
För 300 miljoner kronor skulle nya lokaler på över 7 000 kvadratmeter för den kliniska forskningen byggas intill hus 85 på Akademiska sjukhuset. 2011 skulle Forskningens hus kunna stå klart. Så lät det i vintras, men nu ligger planerna i sopkorgen. Skälet är investeringsstoppet inom landstinget som skulle bygga och hyra ut till Uppsala universitet.
- Landstinget har begränsade resurser, det är bara att beklaga, och vi vill avvakta med Forskningen hus. Men jag ser inte detta som en ödesfråga för att fortsätta ha framstående forskning i Uppsala. Det är inte så enkelt att flashiga lokaler ger bra forskning, säger Erik Weiman (M), ordförande i landstingsstyrelsen.
Men Uppsala universitet kan inte tänka sig att vänta längre. Samtidigt som planerna i Uppsala kastats, storsatsas det i Stockholm där Karolinska universitetssjukhuset, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet samarbetar om spektakulära nybyggen i en ny stadsdel för klinisk forskning med koppling till life science.
- Vi måste svara upp mot vad som sker där, och blev först väldigt, väldigt besvikna över landstingets investeringsstopp. Med dagens usla lokaler kan vi tappa forskare. Men man måste gilla läget och hitta nya lösningar, säger Britt Skogseid, vicerektor för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.
Dessa nya lösningar innebär att forskarna får flytta ut från sjukhusområdet, en del till Rudbecklaboratoriet på det gamla regementsområdet, tvärs över gatan från Akademiska, och en del till Biomedicinskt centrum, BMC, på andra sida Dag Hammarskjölds väg. Flyttkarusellen som omfattar ett hundratal forskare, skulle också innebära att en del får lämna Rudbeck för BMC. Några beslut är inte fattade, just nu görs en konsekvensutredning.
- Utifrån vissa synpunkter blir det här bättre än Forskningens hus, kontaktytorna till andra forskare blir större, säger Britt Skogseid.
Även Erik Weiman tror på universitetets lösning.
- Jag välkomnar deras initiativ. Det här kan bli mer kostnadseffektivt än ett nytt hus, och då blir det mer pengar över till forskningen, säger han.
På BMC är det tänkt att en plattform för det som kallas molekylär biovetenskap byggs upp. För den forskningen har Uppsala universitet under ledning av professor Kerstin Lindblad Toh fått ett av regeringens prestigefyllda strategiska anslag på 33 miljoner kronor om året. En liknande plattform, fast för cancerforskning där Uppsala universitet också fått stora prestigeanslag av regeringen, kommer samtidigt att byggas på Rudbecklaboratoriet. Men landstinget har inte stängt dörren helt till ett Forskningens hus.
- Sista ordet är aldrig sagt när det gäller forskning. Vi måste hela tiden utveckla miljön för forskningen om vi vill behålla vår tätposition, och det vill vi. Man kan tänka sig en lösning med privata finansiärer. Det skulle stärka samhällsbygget, säger Erik Weiman.
Så jobbar vi med nyheter