Dagens rätt: mannagrynspudding. Den får tummen upp av många elever.
Mannagrynspudding med sylt är dagens rätt denna torsdag i Uppsalas kommunala skolor.
Den har funnits på menyn sedan pannkaksfabriken i Laholm brann upp 2022 och kommunen hastigt behövde komma på ett pannkaksalternativ. Rätten blev så poppis att den blev kvar även efter att fabriken byggts upp igen.
Gott, tycker flera elever som vi pratar med på Västra Stenhagenskolan.
– Fast det är lite som att äta efterrätt till lunch, påpekar en kille som släntrar förbi.
Det serveras också en potatis- och purjolökssoppa samt "kökets val", som just idag är fiskgratängsrester.
Varje dag mäter Uppsalas kommunala skolor matsvinnet. En genomsnittlig vecka slänger varje grundskoleelev i snitt 21 gram mat per dag.
Kommunens hållbarhetsvecka för ett par veckor sedan blev dock något av en flopp. Då slängdes 38 procent mer mat än vanligt.
– Nej alltså, det var inte god mat då. Vi gick till Ken´s pizza tre gånger den veckan, berättar Nova-Lee Sandberg som går i nian.
Iris Essunger, Silje Hogstad och Nova-Lee Sandberg tycker att skolan oftare borde servera "vanliga rätter".
Nova-Lee Sandberg och hennes klasskompisar Silje Hogstad och Iris Essunger är, liksom andra elever vi pratar med här, väl insatta i problemen med matsvinn och försöker slänga så lite som möjligt. De tre tjejerna är eniga om att rätterna var för märkliga på hållbarhetsveckan.
– Det blir ju inte särskilt hållbart om ingen äter, konstaterar Silje.
De lyfter särskilt fram den fiskrätt, "nothing fishy", som introducerades under hållbarhetsveckan: ett alternativ till fisk gjort på vete och alger.
– Det var som att tugga på ett bildäck. Eller tuggummi, säger Silje.
– Och när de gör värsta grejen av att det inte är fisk, då blir man ju misstänksam, säger Iris.
Alla tre gillar de lite mer vanliga rätterna, som spagetti och köttfärssås och köttbullar och makaroner. De önskar att sådan mat skulle serveras oftare, och att kommunen drog ner på "konstiga" rätter.
– Det kan se gott ut, men sedan har de jättekonstiga ingredienser och kryddor i som förstör. Som en kycklinggryta nyss som innehöll mango, äpple, senap och dragon. Vad är det för kombination? säger Nova-Lee.
På alla kommunala skolor finns en salladsbuffé.
Det är fler elever här i matsalen som håller med: det vore bättre om det inte var så mycket extragrejer i maten, som 15-åriga Jewel uttrycker det:
– Som cornflakes på fisk. Försök göra rätter utan extragrejer, uppmanar Jewel, som på det stora hela ändå gillar skolmaten.
I alla kommunala grund- och gymnasieskolor serveras samma mat – men den tas emot olika beroende på elevernas ålder. Uppsala kommuns enkätundersökningar visar att lågstadieelever är mest positiva till skolmaten: där svarar 91 procent att de är nöjda eller mycket nöjda. I mellanstadiet blir man lite mer skeptisk (67 procents nöjdhet) för att sedan på högstadiet vara som mest negativ (58 procents nöjdhet). På gymnasiet är eleverna mer positiva igen (73 procent).
Högstadieläraren Emilia Friberg tycker att skolmaten för det mest är riktigt bra.
Emilia Friberg, som är högstadielärare på Västra Stenhagenskolan, äter skollunchen varje dag och tycker att den för det mesta är riktigt bra. Inte minst hyllar hon salladsbuffén. Hon menar att eleverna överlag är lite väl kräsna.
– De kan döma ut en rätt bara på hur den ser ut. Och många är skeptiska till vegetariskt, säger hon.
Inte så mycket Greta-generation vad gäller maten, eller?
– Nej verkligen inte. Vi har ungefär två per klass som är vegetarianer.