Fel val från allra första början kan vara en bakomliggande orsak till att elever tvingas läsa ett fjärde år på gymnasiet. Några veckor in på förra läsåret var det 292 elever som anmält sig för ett fjärde gymnasieår. Det kan jämföras med 2006 då kommunen började föra statistik; då var det bara 121 elever på ett fjärde år. Eleverna i kommunala gymnasieskolan var då 1 300 fler än i dag. Håkan Joas tror att en förklaring till utvecklingen är att eleverna väljer fel utbildning i förhållande till sina förkunskaper och därför inte klarar av alla ämnen.
– Det är grundskolans yrkesvägledare som ska hjälpa eleverna att välja rätt. Det gäller att få in eleverna på rätt spår från början.
Många av eleverna som går ett fjärde år finns på Ekebygymnasiet och Bolandsskolan.
– Det händer väldigt mycket med ungdomar i dag och som gör att de inte hinner med sina studier, säger Bolandsskolans rektor Reine Sjödin och fortsätter:
– Det kan finnas en sjukdom, problem i hemmet eller att man har särskilda behov som gör att man behöver längre tid för att läsa in ett ämne.
Bolandsskolan hade vid terminsstarten ett 50-tal elever anmälda till ett fjärde år. Redan nu har flera elever klarat av den komplettering som krävdes för godkända betyg, men ett 30-tal fortsätter.
– Det är ingens fel. Vi konstaterar bara att de inte hinner. Men självklart gäller det för oss att så tidigt som möjligt upptäcka dessa elever. Där kan vi förstås bli bättre, säger Reine Sjödin.
Gymnasieskolan har en skyldighet enligt skollagen att erbjuda ett extra år till de elever som inte blivit klara med utbildningen. För kommunen innebär det merkostnader på flera miljoner kronor varje år. 15 september var 247 gymnasieelever registrerade för att påbörja ett fjärde år. Somliga går några månader, andra ett helt extra år för att läsa in olika ämnen.
– För det första måste vi få eleverna att välja rätt utbildning, för det andra bestämma vilka som behöver ett särskilt stöd, säger Håkan Joas.
Redan i dag finns det test för att mäta elevernas förkunskaper. Svenska, engelska och matte testas i första året på gymnasiet. Men utvecklingen med fler fjärdeårselever visar att det krävs mer, anser Håkan Joas. Bland annat har gymnasieskolan inte uppgifter om elevernas resultat vid nationella prov i grundskolan.
– Vi behöver kanske göra ytterligare undersökningar. Ju mer information gymnasieskolorna får, desto snabbare kan man sätta in åtgärderna där de behövs.
I den statistik som kommunen sammanställt har man exkluderat elever på individuella program och introduktionsprogram, samt elever som läser om ett tredje år.