Eleverna gynnas av hårdare konkurrens mellan skolor

Det har brunnit i en papperskorg på IT-gymnasiet i Uppsala och Ulf Sjulander, som besöker skolan, ber om ursäkt för att inga elever syns till.
- Vi fick skicka hem alla eftersom det luktar rök i lokalerna. Även om vi kunde släcka branden på egen hand går det inte att hålla lektioner med de här förutsättningarna.

IT-gymnasiet ligger inklämt i industriområdet Fyrislund, i tryckeriet Almqvist&Wiksells gamla kontorslokaler. Kampen om gymnasieeleverna är något som skolan redan märkt av.
Vid starten 2002 gick 150 elever på skolan. År 2004 var siffran 450 men nu är man nere i 350 elever. Ulf Sjulander tror ändå att de ska klara en nedgång när barnkullarna sjunker.
- Vi tänker inte locka hit eleverna med gratisprylar. Sådant genomskådas. Då är det viktigare att berätta vad vi står för. Vi ska klara konkurrensen genom att satsa vidare på bra undervisning, säger han.
Kvalitetsaspekten lyfter även de kommunala skolorna fram. Vad säger du om det?
- Ja, då gynnas förhoppningsvis eleverna. Jag ser den tuffare konkurrensen som en utmaning. Vill vi ha ett dynamiskt utbildningsväsende måste vi acceptera att vissa skolor och icke efterfrågade program kan försvinna. Det är bara de som behövs som blir kvar.

Om nu friskolor fortsätter sin expansion och startar upp med bara en eller två klasser, ser du ingen risk med att skolorna blir små enklaver, inhysta i mindre lokaler och utspridda över kommunen?
- Det går i längden inte att driva en verksamhet med bara 30-35 elever. Elevantalet bör ligga på 150 och uppåt för att det ska gå runt. Men sen tror jag att eleverna trivs bättre på en mindre skola. Vi var lite ängsliga i början att placera oss långt från stan och i ett industriområde. I våra kvalitetsenkäter svarar dock en majoritet av eleverna att de känner sig trygga. Jag tror att det hänger ihop med storleken på skolan.
IT-gymnasiet finns på sex platser i landet, i höst öppnar en ny skola i Åkersberga. Därutöver har företaget tillstånd för ytterligare fyra skolor och tre ansökningar som just nu behandlas hos Skolverket.

Vissa kritiker menar att friskolorna passar på att etablera sig nu, innan elevtappet, eftersom det sen kan bli svårare att ta marknadsandelar.
- Ja, det stämmer nog. Men i våra ansökningar till Skolverket anpassar vi oss till ett sjunkande elevtal och söker för färre platser, säger Ulf Sjulander.
Vad säger du om åsikten att det är lättare att få högre betyg på en friskola. I annat fall riskerar skolan sitt rykte och eleverna väljer en konkurrent, vilket i sin tur leder till mindre skolpeng från kommunen.
- Det är en fördom. Skolverket jämför de nationella proven med våra betygsresultat och de har inte haft några invändningar. Om du frågar lärare om de ställer lägre krav skulle de bli förbannade.

Din koncern gjorde en vinst med drygt 18 miljoner kronor 2006 och vinstmarginalen låg på 12 procent. Hur kan ni få så mycket pengar över när resurserna inte räcker till i den kommunala verksamheten?
- Först av allt vill jag säga att vinstpengarna återinvesteras i nya skolor, bra läromedel och modern utrustning. Att vi har pengar över gör också att eleverna kan känna sig trygga, att vi kan leva vidare.
Ulf Sjulander menar också att de kommunala skolorna läcker pengar. Många gånger försvinner en del av skolpengen från skolan som rektorn inte kan påverka.
- Att vi tjänar pengar sätter press på de kommunala skolorna att redovisa vart skolpengen går och använda pengarna på rätt sätt.

Ulf Sjulander hade över 20 års erfarenhet av den kommunala skolan i hemkommunen Tierp när han bytte sida och blev rektor för IT-gymnasiet i Uppsala 2002. Sedan 2006 är han vd för hela företaget. Han hade då jobbat som lärare inom särskolan och träningsskolan, samt som lärare i biologi och idrott på alla grundskolenivåer och gymnasiet. Under de sista fyra åren i den kommunala verksamheten jobbade han som biträdande rektor.
- Jag såg platsannonsen och kände att det här var något för mig, en fantastisk utmaning. Efter alla år i den kommunala skolan ville jag vara med och bygga upp en skola från grunden. Jag påstår inte att friskolornas undervisning är bättre, större delen av mitt liv har jag ju vistas inom den kommunala sfären. Det avgörande för varje enskild skola är att ha bra pedagoger och bra styrning. Vad det är för huvudman har mindre betydelse.

Eleverna gynnas av hårdare konkurrens mellan skolor

Gymnasieskolorna, både fristående och kommunala, måste kämpa för sin överlevnad de kommande åren. Det gynnar eleverna, menar Ulf Sjulander, vd för friskolan IT-gymnasiet i Sverige AB. Trots ökad konkurrens fortsätter företaget att expandera och ta hem vinster.