En del av segregationen

Det är lördag kväll i Uppsala. Jag promenerar upp för Slottsbacken för att lokalisera en av mina bortsprungna vänner. Ser plötsligt att på ena sidan av backen står det ett gäng med nästan bara invandrarungdomar, och bredvid det ett gäng med nästan bara svenska ungdomar. Jag kan nästan slå vad om att de flesta av invandrarna antingen bor i Sävja, Gottsunda eller Stenhagen, vilket även jag gör.
Jag vet mycket väl att man helst håller sig till de människor som man har gemensamma erfarenheter och intressen med. Ändå känner jag en aning frustration då jag inser att det här är en del av segregationen i Uppsala.
Jag minns en gång för nästan ett år sedan när jag tillsammans med resten av min klass från en nästan invandrarfri skola skulle åka till Gottsunda Teater. Och kommentarer som "Vi åker väl buss dit? ? Va?! Hade du tänkt att åka vespa? Den kommer att bli snodd!" fälldes.
Det förvånade mig inte eftersom många har fördomar gentemot invandrartäta områden. Visst, stölder förekommer överallt i hela Uppsala men kanske i större utsträckning i områden som Gottsunda eller Stenhagen.
Men det sårar mig ändå, som invandrare, att många drar alla invandrare över en kam. Man förväntar sig att alla är just som invandrarkillen eller tjejen för den delen som slog ner ens kompis eller stal ens mobil eller vespa. Och så läser man i tidningen om alla brott som sker just i dessa områden.
Visst finns det invandrare som umgås med svenskar (och tvärtom förstås), men oftast umgås man med människor som bor i samma stadsdel som en själv. Och när vi redan som unga separeras från varandra : hur ska vi då någonsin kunna få bort fördomarna?