– Utan den fina sjukvården i Sverige så kanske inte min mamma funnits och i så fall inte jag heller. Det här är en solidaritetshandling för att alla människor ska få möjlighet till samma omhändertagande, sade Anders Vikholm, som turades om att rulla barnvagnen med sin hustru Kristina Vikholm när marschen satte sig i rörelse från Fyris torg på lördagen.
Innan dess talade bland andra Emy Lynch, volontär vid organisationen Kvinna till kvinna, om kvinnors särskilda utsatthet i världens konflikthärdar. Sexuellt våld drabbar på ett annat sätt än övrigt våld som både män och kvinnor utsätts för, konstaterade hon, men vände också blicken närmare oss:
– Även i Europa drivs politik som begränsar kvinnors rätt till sina egna kroppar, sade Emy Lynch.
Årets barnvagnsmarsch, den tionde i följd sedan starten, satte ljuset mot kvinnors situation i världens kriser. Vid översvämningar, orkaner eller väpnade konflikter riktas hjälpfokus oftast mot vatten, mat och tak över huvudet. Förlossningsvården riskerar att glömmas bort, enligt marscharrangören RFSU, men kvinnor upphör inte att bli gravida i kris eller krig. I konflikter ökar dessutom det sexuella våldet, med risk för graviditeter. Mödradödligheten är värst under humanitära kriser, enligt organisationen.
Filmaren och författaren Anette Skåhlberg konstaterade att en kvinna dör varannan minut i mödradödlighet. Under lördagens korta marsch på några soliga Uppsalagator skulle omkring 30 kvinnor hinna avlida. Läget är förstås värst i fattiga områden:
– Om jag bott i något av dessa länder hade jag inte varit fembarnsmamma, sade Anette Skåhlberg.
Gynekologen och volontären vid organisationen Läkare i världen, Ingemar Persson, gav fler exempel på den försummade hälsofrågan och slog fast att den rika världen måste ta ett ansvar. Man han har mött brister också på hemmaplan:
– Jag möter många utsatta även i svensk mödravård. Ett mål måste vara att alla kvinnor ska känna till sina rättigheter, summerade Ingemar Persson.
Även barnmorskorna Evelina Holtby, ordförande i Uppsalas barnmorskeförbund, och Kristina Edstam – som deltog i marschen och lyssnade till talen – såg behov inom den svenska vården. En barnmorska per födande kvinna är ett av kraven:
– Får man mer resurser och tid för varje familj så undviker man negativa förlossningsupplevelser och en hel del komplikationer, sade Evelina Holtby.
Avslutningsorden från scenen, sedan marschdeltagarna rundat Fyrisån och återvänt till startpunkten, ville ingjuta handlingskraft och hopp:
– Resurserna finns. Vi kan använda våra tillgångar och röster för att få politiker att föra en modigare feministisk politik och rikta mer av biståndet till reproduktiv hälsa, sade journalisten och debattören Karin Kajjan Andersson.