En historia som måste berättas
Brott mot de mänskliga rättigheterna är allvarliga nog, vare sig det handlar om censur, bristande religionsfrihet, förbud att resa utomlands eller något annat. Men brott mot mänskligheten är ändå något annat. Det handlar om sådant som massmord, utrotning, tvångsförflyttning, slaveri etc som utförs som en del av ett systematiskt angrepp mot en hel grupp, som mycket väl kan tillhöra den egna statens civilbefolkning. Sådana brott begicks - givetvis - av Nazityskland och de begicks också av kommunistiska regimer som de i Sovjetunionen, Kina och Kambodja som nu står i fokus för Levande historias satsning.
De flesta gymnasielever i dag har antagligen hört talas om nazisternas massmord på judar, romer, homosexuella och andra grupper. Ytterst få har däremot hört talas om Gulag - det sovjetiska lägersystemet, om massmorden i Kina eller om de röda khmerernas mord på 20 procent av det egna landets invånare. Precis som fallet var med informationen om nazismen och Förintelsen i skriften Om detta må ni berätta kan skriften om kommunismens brott, av Lundahistorikerna Klas-Göran Karlsson och Martin Alm höja kunskapsnivån.
I skriften finns också en översikt över olika teoribildningar kring kommunismens brott och om vad det innebär att jämföra dessa med nazisternas folkmord. Att avstå från att jämföra innebär bara att man blundar för både den historiska verkligheten och för ofrånkomliga paralleller i fråga om de bakomliggande ideologiernas struktur. Men att jämföra är inte detsamma som att påstå att de företeelser man jämför är identiska - Förintelsen är alltjämt utan förebild i sin ideologiska motivering. Men också kommunismens brott mot mänskligheten har en ideologisk bakgrund. Utopismen, tron på absoluta historiska "utvecklingslagar", föreställningen om varje avvikande människa eller tanke som ett hot mot "det nya samhället" kan, oavsett alla andra omständigheter, till sist bara få ett resultat.
Så jobbar vi med nyheter