Uppsala stadsarkiv har ett oslagbart berusningsmedel för den som vill drunkna i stadsnostalgi och vemod – eller få en helt saklig och konkret lektion om den omvandling som svept över Uppsalas stadsbild från 1950-talet till i dag. Totalt runt 6 000 bilder av hus som fått sin dom i byggnadsnämnden och bara väntar på grävskoporna. Men först kom fotografen.
– När man ansökte om rivningslov anlitades många gånger professionella fotografer som tog bilder av husen och gårdarna som dokumentation. Fotografierna har ofta hög kvalitet, berättar arkivarie Erik Lindblad.
Tillsammans med kollegan Sara Håkansson har han dykt djupt i arkivets stora bildsamling och kommit upp med ett 80-tal fotografier av hus, gårdar och stadsmiljöer. Fem stadskvarter står i fokus, där mer eller mindre varje grundsten och husbjälke ersatts av nya bostadshus, kontor, butiker – som i dag är en välbekant del av stadsbilden. På Stadsbiblioteket visas nu bilderna tillsammans med kartor, handlingar från de kommunala besluten, beskrivningar av kvarteren och motiven till förnyelsen.
Här finns de klassiska paradexemplen på offer för rivningshetsen, Rappska huset vid Skolgatan-Sysslomansgatan eller apoteket Uplands vapen från 1770-talet, som ersattes av Åhléns-huset. Det går att fälla krokodiltårar över förlusterna, men utställningen visar också en annan aspekt av omvandlingen, konstaterar Sara Håkansson:
– När man ser en del av de här husen så förstår man att de revs och ersattes med moderna fastigheter där dassen inte stod i träskjul på gården. Många ser mer ut som ruckel än bostäder.
Ett protokoll från en saneringsfirma talar klarspråk. Av 27 byggnader i kvarteret som i dag är S:t Persgallerian – bostäder, butiker, fabriker – fanns husbock i 25. Bara ett garage och ett uthus hade inte fått besök av skadedjuren, ännu.
Utställningen påminner också om att samma våg svepte över stora delar av landet och ingick i en medveten strategi från statsmakten. Då som nu växte städerna och skapade behov av fler bostäder, samtidigt som näringslivet, handeln och inte minst bilismen krävde större utrymme. När vågen rullade som tyngst över Uppsala på 1960- och 70-talen försvann eller ändrades mer än 450 fastigheter, motsvarande 40 procent av bebyggelsen.
Ett av utställningens exempel är fotografbröderna Alf och Tord Frisks första ateljé och butik på Sysslomansgatan från 1930-talet, som efter rivning flyttade längre söderut på gatan. Fotograferna anlitades ofta för att ta rivningsbilder och flera av deras alster ingår nu i utställningen. Bland arkivariernas egna favoriter finns en bild från S:t Johannesgatans kuperade delar, med bilarna lutande nedåt:
– Det påminner om San Franciscos backar. Bilmodellerna har så stark atmosfär från den tiden. Och titta på de här vackra bankhusen vid Kungsgatan som revs på 60-talet. De ser inte ut att vara i dåligt skick och i dag kan man förstås undra varför de inte fick vara kvar, säger Erik Lindblad.
Utställningen på Stadsbiblioteket pågår till och med 7 april.