En tidsresa med kvantoptikens fader
Exakta tidsscheman och Nobelpristagarbesök brukar inte gĂ„ sĂ€rskilt bra ihop. Det Ă€r alltid nĂ„got som hakar upp sig. De tre fysikpristagarnas besök pĂ„ Ă
ngströmlaboratoriet i Uppsala var inget undantag.
Den 80-Ă„rige amerikanen Roy J Glauber, kvantoptikens fader.
Foto: Rolf Hamilton
âĂr det inte lika bra att vi kör i gĂ„ng nu?
âJag vĂ€ntar bara pĂ„ första förelĂ€saren.
Just dÄ kom han, den 80-Ärige amerikanen Roy J Glauber, kvantoptikens fader.
I dag har alla pristagare en bÀrbar dator som ska kopplas in pÄ salens system, och det kan ha sina sidor. "No input" (inga indata) var det enda professor Glauber lyckades fÄ fram.
Först klockan 10.40 hade en tillkallad tekniker lyckats fÄ dator och system att samarbeta. En exposé över 100 Ärs ljusforskning kunde börja.
Den startade redan pÄ 1860-talet med skotten Maxwell, som sÄg ljuset som en vÄgrörelse.
âJag har inget att invĂ€nda mot den klassiska ljusteorin. Den har varit extremt framgĂ„ngsrik, sade Glauber.
Han fortsatte med Max Plancks lag frÄn sekelskiftet 1900 och Albert Einsteins teori att ocksÄ ljus strömmar som energipaket eller kvanta.
âEinstein var aldrig riktigt övertygad om det hĂ€r med ljuskvanta. Men han blev lite bĂ€ttre till mods nĂ€r han fann en ny hĂ€rledning av Plancks lag 1916.
En halvtimme till 1956
Glauber snuddade vid Nobelpristagare som Schrödinger och Heisenberg och lÀste upp en helt felaktig slutsats av Paul Diracs i standardverket om kvantmekaniken innan han fördjupade sig i formler och kurvor. DÄ och dÄ avbröt han presentationen med smÄ kommentarer.
âJag Ă€r inte sĂ€ker pĂ„ att de verkligen förstod effekten, sade han om tvĂ„ 50-talsforskare.
Efter en halvtimme var han framme vid 1956. En av vÀrdarna började skruva pÄ sig. NÀste talare borde redan ha varit i gÄng.
Resten gick snabbare. Rader av berÀkningar och kurvor passerades snabbt med kommentarer som "jag hoppar över det hÀr som Àr sÄ vÀlbekant" och "det hÀr Àr enkelt att rÀkna ut".
Han avslutade talet med en bild av den Ă„ldrige Einstein.
âVi arbetade pĂ„ samma institut och jag mötte honom varje dag. En dag tog jag med mig kameran och frĂ„gade om jag fick ta en bild av honom. Det gick bra, svarade Einstein och stĂ€llde sig i stram givakt.
Klockan 11.28, nĂ€stan en halvtimme försenad, kunde professor John L Hall börja prata â om optiska atomklockor! Sedan skulle professor Theodor W HĂ€nsch hinna tala â om passion för precision â före lunchen i Rikssalen.
SĂ„ jobbar vi med nyheter