Etiknämnd stoppar forskning

Diskriminering av de svårast sjuka, anser forskarna om etikprövningsnämndens beslut.
– Att alltid kräva informerat samtycke innebär att patienter som är för svårt sjuka för att kunna tillfrågas aldrig kan delta i vetenskapliga studier av behandlingar som de själva kan ha nytta av. Detta leder till att stora patientgrupper missgynnas, något som vi anser vara oetiskt, säger Martin Björck, professor i kärlkirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Den stoppade forskningsstudien tas upp i dag onsdag vid den internationella konferensen i Uppsala kring medicinsk etik, som ett exempel på att dagens etikregler kanske inte alltid är till gagn för patienterna.
– Att patienterna ska ge sitt informerade samtycke till att delta i prövningar av planerade behandlingar är självklart, men i livshotande situationer i akutvården med medvetslösa eller chockade patienter är detta inte alltid möjligt, säger Martin Björck.
I Sverige dör årligen minst 700 personer i brustet pulsåderbråck. Enda chansen att överleva detta livshotande tillstånd är att snabbt komma till sjukhus och akut få den spruckna, läckande pulsådern lagad.

Traditionellt görs detta med en öppen operation och under narkos, men under senare år har en annan behandlingsmetod tillkommit där sprickan i pulsådern lagas med hjälp av ett ingrepp där en kateter via ett hål i ljumsken förs upp till det skadade blodkärlet.
Flera kontrollerade forskningsstudier har visat att katetermetoden är något bättre än den öppna operationen vid planerade, förebyggande ingrepp innan pulsåderbråcket hunnit brista.
– Vilken av metoderna som ger bäst resultat vid akut brustet pulsåderbråck är däremot en öppen fråga. En nackdel med katetermetoden är att den inte kan påbörjas direkt eftersom den måste föregås av en röntgenundersökning. Å andra sidan kan kateteringreppet göras med lokalbedövning och är därför inte förknippat med de risker för hjärtinfarkt och andra svåra komplikationer som finns vid en operation under narkos, säger Martin Björck.

I sin ansökan till den lokala etikprövningsnämnden begärde forskarna att i studien få ta med även patienter som var för svårt påverkade av smärta eller chock för att kunna tillfrågas om de ville delta i studien och därmed godkänna att med slumpens hjälp fördelas till den ena eller andra behandlingen.
Men den lokala nämnden – och efter överklaganden nu även den centrala etikprövningsnämnden – sa nej: bara patienter som kunde ge sitt samtycke skulle få delta.
– Med detta krav blev det omöjligt för oss att medverka i studien. Hade vi accepterat detta skulle vi aldrig få veta vilken metod som bäst gagnar de allra svårast sjuka patienterna, säger Martin Björck.

Ett svar på den frågan kommer dock ändå att finnas om några år – när de brittiska forskarna på egen hand genomfört prövningen.
–  Det är rätt märkligt och etiskt problematiskt att svenska patienter i slutänden kommer att dra nytta av resultaten av en prövning som etikprövningsnämnderna här ansåg vara oetisk. Dessutom tycker jag att det är oförskämt av de svenska etikprövningsnämnderna att med sitt nej indirekt anklaga sina brittiska motsvarigheter för att handla oetiskt, säger Martin Björck.