Ett IG åt kursbetygen

Ah, studenten! Billigt mousserande i gröngräset, ett sista farväl i klassrummet, gråt och taffliga tal i aulan, glädje och rätt illasittande kostymer. Och så slutbetyg förstås, men så här i efterhand har de ju visat sig rätt värdelösa. Jag gick ju ut gymnasiet för elva år sedan.
Mina klasskamrater och jag var andra årskullen med det nya, målrelaterade betygssystemet. Sedan vi lämnade vår aulan den där sista gången har mycket hänt. Betygsinflation har blivit ett ord på allas läppar. Enligt de bägge nationalekonomerna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos har andelen elever som får högsta betyg i samtliga ämnen 28-faldigats på tio år.
Innan man låter sig helt knockas av siffran finns det skäl till att revidera de bägge herrarnas uppgifter. För det första är det sannolikt så att ökningen inte skulle vara lika iögonfallande om det hade handlat om elever med höga betyg, inte högsta betyg. För det andra kan det vara bra att skilja på kommunala och fristående skolor. Umeåforskarna Christina Wikström och Magnus Wikström har visat att konkurrens mellan kommunala skolor leder till en mycket mindre betygsinflation än den fristående skolor ger upphov till.

Men exakt hur mycket och vem som orsakar vad förblir randanmärkningar. Problemet finns där och måste åtgärdas. Ytterst handlar det ju om förtroendet för gymnasieskolan. Den åtgärd som verkar tilltala Henrekson och Vlachos mest är en friare intagning till högskolan. Nog borde universitet och högskolor kunna använda prov och intervjuer i högre utsträckning, men i så fall för att hitta de mest lämpade studenterna, inte för att agera hjälpgumma åt ett krisande gymnasiesystem.
Bättre då att göra en tydligare koppling mellan nationella prov och betygssättning, vilket Jan Björklund flera gånger har öppnat för. Han har i flera intervjuer sagt att han vill att Skolinspektionen ska få möjlighet att kontrollera rättning och betygssättning av nationella prov vid slumpvis utvalda skolor.
Enligt Henrekson och Vlachos skulle detta med nödvändighet leda till en återgång till renodlade ämnesbetyg. Och varför inte? Varför ska ett dåligt första år sänka en elev som därefter presterar toppresultat? Att gå ut gymnasiet borde innebära både glädje i gröngräset, illasittande kostymer med pappaknutna slipsar - och rättvisa betyg.