Jag skulle pĂ„ detta sĂ€tt vilja meddela att jag har en oplockad gĂ„s med er. Ăven om jag â för att definiera min politiska Ă„skĂ„dning â tillĂ€mpar samma ord som ni anvĂ€nder som efterled (âliberalâ), Ă€r skillnaden oss emellan stor. Att jag oftast inte ser nĂ„got behov av ett förled har nĂ€mligen avgörande betydelse. Kort sagt vill jag inte förknippas med er.
Okej, ni vill sÀkert inte heller förknippas med mig. Men nu Àr det hÀr min text, och det jag vill tala om Àr er totala blindhet för strukturer.
En fri marknad reglerar sig sjĂ€lv, sĂ€ger ni. Utfallet â det vill sĂ€ga hur sĂ„dant som jobb, inkomster och inflytande fördelas â blir under sĂ„dana förutsĂ€ttningar, enligt er, per definition rĂ€ttvist. Och dĂ€r sĂ€tter ni punkt.
Ni ser inte att mĂ€nniskan ofta agerar irrationellt och utifrĂ„n felaktiga förestĂ€llningar, samt att detta fĂ„r konsekvenser. TvĂ„ anvĂ€ndbara begrepp för att problematisera sĂ„dana missbedömningar Ă€r för er nĂ€rmast skĂ€llsord. Jag talar om âintersektionalitetâ och âpostmodernismâ.
Grovt förenklat utgĂ„r intersektionaliteten frĂ„n en idĂ© om att olika identitetskategorier â sĂ„som kön, etnicitet och Ă„lder â samverkar, samt pĂ„verkar hur individen vĂ€rderas. Fokus ligger ofta pĂ„ olika kostnader för att avvika frĂ„n normen.
Postmodernismen ifrĂ„gasĂ€tter, lika förenklat, objektiviteten. I stĂ€llet fokuserar den pĂ„ kontext och de âsanningarâ som mĂ€nniskan skapar och upprĂ€tthĂ„ller.
Gemensamt för begreppen Àr alltsÄ att de syftar till att belysa det inflytande som sociala konstruktioner och förestÀllningar har pÄ makt. Men ni nyliberaler vill inte lyssna pÄ det örat, i stÀllet undrar ni: Vad ska vi med allt det dÀr till nÀr marknaden redan har utsett den mest kompetenta (vita medelÄldersmannen) för jobbet?
Fast faktum Ă€r att Ă€ven om kompetensen sĂ„ skulle stĂ„ naken, mitt framför ögonen pĂ„ dem â och blĂ„sa i en fĂ€rgglad tuta â sĂ„ skulle marknadens aktörer knappast veta vad de hade i blickfĂ„nget.
I dag Ă€r utbildningsnivĂ„n högre bland kvinnor Ă€n bland mĂ€n. Trots det visar Medlingsinstitutets senaste rapport att kvinnors genomsnittslön endast utgör 86 procent av mĂ€nnens. Ăven om sĂ„dant som utbildnings- och yrkesval, samt tjĂ€nstgöringsomfattning, rĂ€knas av sĂ„ Ă„terstĂ„r en oförklarad löneskillnad pĂ„ fem procent.
I gĂ„r slĂ€pptes den Ă„rliga Allbright-rapporten. DĂ€r konstaterades att endast 15 av 253 vd:ar för svenska börsbolag Ă€r kvinnor. Vidare framhölls att andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper nu Ă€r 18,5 procent â mot 17,8 procent 2013 â och att utvecklingen har bromsat in.
I en undersökning frĂ„n Lunds universitet skickades 5 500 fiktiva ansökningar in till olika lediganslagna tjĂ€nster, dĂ€r sökanden vĂ€xelvis döptes till âHassanâ respektive âErikâ. Till och med nĂ€r âErikâ framstĂ€lldes som bĂ„de inkompetent och âkallâ hade han större chans att kallas pĂ„ intervju Ă€n âHassanâ.
I det enskilda fallet Ă€r diskriminering svĂ„r att pĂ„visa. Men om man lyfter blicken och tar in helhetsbilden finns den alldeles tydligt dĂ€r â djupt invĂ€vd i strukturerna. Fast det förutsĂ€tter förstĂ„s att man inte Ă€r blind för just strukturer.