Ett synsätt här för att stanna

Sociala medier. Att mindre datorvana generationer skräms, imponeras och ibland inte alls förstår är inte så konstigt. Det är ju inte bara det att information om Alex Schulmans dryckesvanor, Göran Hägglunds julfunderingar och journalisters privata bråk väntar bara ett twitterkonto bort.
För den hugade finns det också möjlighet att fördjupa sig i Thomas Quicks passionerade intresse för backhoppning. Precis, även från Säter twittras det friskt. Sådana kanaler har inte funnits förut.

Att kända och okända svenskar tävlar om att fläka ut delar av sitt privatliv och sina innersta tankar på nätet är en sak. Att samma personer ofta är de som ivrigast värnar den personliga integriteten på samma nät, är någonting helt annat. Vad som kan tyckas paradoxalt och som många inte får ihop - om du nu tycker att integritet är så viktigt, varför är du då så utlämnande? - är enkelt. Nyckelordet är kontroll.
Under måndagen och tisdagen har UNT på nyhetsplats skrivit om övervakningssamhället. Med uppskattningsvis 1900 övervakningskameror på plats i länet är det svårt att ta många steg utomhus utan att fastna på bild. Och varje gång man loggar in på ett mejlkonto, drar sitt klubbkort eller en beställer en resa lämnar man också spår efter sig. Dessa samlas i både det ena och det andra registret för att kunna skräddarsy reklam och till synes personliga erbjudanden.
Den nätgemenskap som sociala medier däremot är uppbyggt kring handlar om givande och tagande och, framför allt, om lika villkor och rätten att själv sätta agendan. Jag bestämmer hur mycket information jag vill lämna ut om mig själv, hur jag vill delta och vilka jag vill interagera med. Inte storebror staten i brottsbekämpande syfte och inte lillebror privata företaget i marknadsföringssyfte.

Att partiledare, en dömd mördare och alla andra samsas om utrymme på en och samma sajt och deras tankar och funderingar är tillgängliga på lika villkor kan vara svårt att greppa. Men så är det och för yngre generationer är det naturligt. För dem finns inte en konflikt mellan att värna den personliga integriteten och att vara direkt privata med omvärlden.
Det är inte ett synsätt som är inkonsekvent, det är bara nytt. Och viktigast av allt, de förändrade attityderna till privatlivet är inte heller ett argument för att ytterligare inskränka den personliga integriteten.