Unt:s fotograf uppfattas som aningen av ett störningsmoment.
– Det ska vara lugn och ro medan vi har yogapass! skämtar någon.
Men när fotografen har gått, taklamporna släckts och en liten stereo börjar spela lätt avslappningsmusik med piano och stråkar verkar stämningen infinna sig.
– Nu känner vi igen oss!
Trots att jag bara testat yoga någon enstaka gång för länge sedan är det bekant också för mig. Men jag är ändå nyfiken på hur medicinsk yoga, eller ”Mediyoga”, skiljer sig från icke-receptbelagd. Yoga är mer populärt än någonsin, och bara i Uppsala erbjuds en uppsjö variationer, bland annat Ashtanga, Nada, hot yoga, gravidyoga eller så kallad livsstilsyoga. Jag viftar bort vardagstankarna när instruktören Malin Bergslo med avspänd röst inleder passet med att uppmana oss att vi ska fokusera på här, och nu. Vi sitter med slutna ögon i skräddarställning med handflatorna framför oss, tummarna mot bröstbenet och tonar in i yogaprogrammet
med ett mantra.
– Ong namo guru dev namo.
Upprepar vi i kör, och låter lugnet skölja över oss.
Medicinsk yoga är baserad på den nästan 5000 år gamla yogaformen Kundalini, och dess urgamla mantran används ännu idag. Men just den här formen som jag får prova utmärker sig genom att stödja sig på vetenskapliga studier utförda i Sverige.
– Den kontrollerade djupandningen avlägsnar tio olika slaggprodukter från kroppen, förklarar Malin medan vi ligger ned under en andningsövning. Hon berättar genomgående under passet varför vi gör en viss sorts övning, och vad den är bra för. Behandlingen består till stor del av andnings- och meditationsövninger, samt långsamma och djupa stretchrörelser.
Vi blir uppmanade att andas genom näsan och tänka på mantrat ”Sat” vid inandning och ”Nam” vid utandning. Vi ska också fokusera på ”tredje ögat”, som är en punkt mellan ögonbrynen. Enligt yogisk tradition finns intuitionen här, och kunskapen om en själv. Denna fokus ska bidra till att uppmärksamma dig på hur kroppen och sinnet reagerar till de olika övningarna.
Vi får töja och böja på benen och ryggen i olika vinklar, men inget allt för akrobatiskt; de flesta rörelserna
går att göra sittande. Jag upptäcker att jag är ganska stel, inte i närheten så vig som den handfull pensionärer
som sökt sig till hälsocentret. Men de har å andra sidan varit med förr. Övningarna ska aldrig göra ont, man
stretchar efter sin egen smidighet och förmåga och låter andningen ske i kroppens egen takt. Instruktören ber oss lyssna på vår egen kropp – det känns bra. Med de ovana rörelserna blir det ganska mycket att hålla reda på, bland annat kommer inte andningen naturligt när man tänker på den.
Dessutom får jag lära mig flera nya uttryck under passet, till exempel ”eldandning”; att snabbt andas in och ut genom näsan. Allt för att sätta igång cirkulationen och öka kroppens energinivå. Ett annat är ”rotlås”, där man spänner musklerna i bålen som avslutning på varje yogaövning.
– Precis som när du kniper av kisstrålen.
Så småningom når vi fram till en vilostund, när vi ska ligga ned på mattan. Jag har delvis kommit i kontakt med min kropp men har mest insett att jag har krämpor jag inte vetat om. Därför kämpar jag med den svåraste prövningen: att bara var här, och nu. Idag är man överallt samtidigt i tid och rum, man är ständigt uppkopplad och nåbar, med push-notiser, wi-fi och deadlines. Det gör det svårt att koppla av ibland.
Ljudet av rofylld andning och snusande näsor fyller den svagt upplysta salen, och till slut är det nästan omöjligt att inte slappna av. Trots stängda ögon och individuellt fokus blir det därmed en intim, gemensam upplevelse.
Efter vilan gör vi en sista övning där man andas in genom vänster näsborre och ut genom höger. Vi får veta att det ska vara bra för det parasympatiska nervsystemet. Så möts de under passet, uråldrig indisk tradition och modern svensk forskning; en blandning gammalt och nytt. Att yoga är bra för hälsan är i sig inte en nyhet. Men vetenskapliga studier med mätbara resultat att falla tillbaka på gör det möjligt att förstå just exakt vad det är bra för. Med den kunskapen kan den svenska sjukvården rekommendera specifika övningar åt människor med olika behov, oavsett det är ryggproblem, migrän, depression eller högt blodtryck. Flera svenska sjukhus erbjuder numera medicinsk yoga som behandling, bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala. Men man behöver inte lida av några besvär för att utöva yoga.
– Jag är här i förebyggande syfte, berättar en av deltagarna efter passet.
Vi får ta vatten och en uppiggande frukt. Det behövs, eftersom man trots allt är törstig och lite dåsig efter övningarna.
Det är fint att få vara här och nu. Men jag somnade under vilan, trodde jag var hemma i min säng.
Den terapeutiska avslappningen som jag upplevde verkar ha skapat en liknande känsla hos de övriga deltagarna. De har alla varit med förut och är överens om att yogan ger en positiv, märkbar effekt.