Det anser Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Framgångarna för Miljöparitet, Fi och SD signalerar visserligen att miljö, feminism och invandring är viktiga frågor för väljarkåren.
– Men det intressanta nu är hur de 30 procent som inte röstade i EU valet tänker. Det är nog något partierna valstrateger fundera över just nu. Man ska tänka på att mindre än hälften av valmanskåren röstade i EU-valet. Till riksdagen brukar det vara 80 procent, säger han.
Vilka gruppen består av är inte helt lätt att veta. Sverker Gustavsson tror att en hel del är pensionärer som inte tycker att de begriper sig på EU-politiken och anser den ligger långt bort från dem.
– Men också många vanliga människor som har fullt upp med skola, barnomsorg och arbete och kämpar med att få vardagen att gå ihop finns nog också där. För dem är de vardagliga frågorna viktiga. Valet visar också att det blåser en allmän vänstervind i politiken, en hel del kan vara socialdemokrater, säger han.
I EU-valsdebatten tas välfärdsfrågor som skola och omsorg för givet.
– Man kan i stället spela mer på ideologi och skapa opinion kring exempelvis miljö och klimatfrågor men inte avkrävas något ansvar för vad det kostar. Skatter och avgifter är helt centrala när det nationella valet drar i gång. Dessutom står inte regeringsfrågan på spel. Det finns ingen tillspetsning i maktfrågan i EU-valet - vem som ska styra landet, säger Sverker Gustavsson.
Kommer FI att ta sig in i riskdagen i höst?
– Det kan tänkas, men är inte alls självklart. Fi fick bara 5,2 procent av rösterna och spärren ligger på fyra procent. Det samma gäller Miljöpartiet. De kommer knappast att komma upp i samma siffror i riksdagsvalet . Allt beror på hur de 30 procenten tänker rösta.
Om Fi kommer in så tror Sverker Gustavsson att makten kan hamna hos en vänsterkoalition med fyra partier bestående av S+Mp+V+Fi.
– Det kommer att bli lite knepigt att få ihop och hantera, säger han.
Och SD?
– Utan arbetslöshet och krisen inom EU skulle inte partiet vara något alls i dag. Det allvarliga är väl vad som händer med EU när många EU-kritiska högerpartier kommer in. Det kan leda till att de övriga partierna upplevs mer som en sorts samlingsregering och det tror jag inte ökar förtroendet bland svaga väljargrupper. I många länder är ju valdeltagandet lågt, knappt 20 procent.
Att Piratpartiet åkte ut tror har beror på att partiet inte lyckats få till en fråga som de kan nå ut med till en bredare allmänhet.
– Vid valet 2009 hade vi diskussionen om FRA-lagen som gynnade Piratpartiet. Grisknorren räddade troligen Centerpartiet den här gången. Frågan kom upp i debatten och blev stor när Ica-handlarna hakade på. Tillfälligheterna spelar stor roll på marginalen, säger Sverker Gustavsson.