Experten är död - länge leve experten
KRÖNIKA. Det finns anledningar till varför man anlitar experter. Vi har fått för oss att de kan något. Vi litar på att de vet vad som ska göras och hur man ska göra det. Men experten är död. Hon har blivit lite mer av en diverse.
Foto:
Det tog ett tag innan vi lärde oss att löpande bandet-principen är vansinnigt effektiv. Du är bäst på att sortera bort ruttna äpplen och om du inte är det från början kommer du otvivelaktigt att vara störtskicklig på det när dagen är slut och du har avverkat 10 000 exemplar. Och redan innan löpande bandet infördes fanns "yrket". Det fanns en stolthet i att vara stans skomakare, båtbyggare, skriftställare, präst, smed, hattmakare eller skyltmålare.
Nu gör alla sina egna skyltar. Det går ju hur lätt som helst med word-art och clip-art, en liten butiksskylt slänger man ju ihop på en kvart. Och varför anlita Gert Wingårdh när man har läst så många inredningstidningar, varför köpa Dagmarklänningar när man har stickat i så många år?
I detta do-it-yourself-vemsomhelstkanlyckas-samhället finns inget utrymme för experter längre. Alla kan lite om allt men egentligen kan ingen någonting. Jag besökte en dietist som sa "Ja, man kan ju ta sig en smörgås om man är lite hungrig". Det var det mest vettiga hon sa på hela besöket och herregud: en smörgås? Det är ju själva matpyramidens bottenstomme, essensen av svensk matkultur, det mest klassiska mellanmålet av dem alla. En Skogaholmslimpa med prickig korv och ost. Ja. Det mättar. Tack för att jag betalar 200 kronor för att få självklarheter staplade på varandra. Eller kuratorn som sa "Det verkar som om du är lite ledsen". Tro fan det. Vem går till en kurator för att han eller hon känner sig allra särskilt glad i dag?
Vart tog yrkesstolteheten vägen? Går de där kuratorerna och dietisterna hem varje kväll och känner sig nöjda med vad de har åstadkommit: i dag har jag tipsat om att en smörgås är mättande, i dag såg jag minsann att min patient mådde lite risigt. I dag har jag uträttat stordåd! Är det meningen att jag ska vara min egen kurator nu? Det finns ju självhjälpsböcker i varenda hylla i bokhandeln. Och jag kan söka massor av olika smörgåsrecept på nätet så då behöver jag ingen dietist heller såklart. Om det fortsätter åt det här hållet vet man aldrig hur det kan sluta. Vi kanske får vänja oss vid att se it-support-killen asfaltera om gatan eller fönsterputsaren sitta bakom disken på Svensk kassaservice. Han nyckeltillverkaren på hörnet kanske kan hjälpa mig med lite studievägledning. Det där med kvalitetsstämplar kan vi lägga åt sidan. Gud vad praktiskt om alla kan lite om allt!
Jag saknar den riktiga nörden. Den där personen som kan allt om dinosaurier på tiotusenkronorsfrågan, hon som kan hela telefonboken utantill eller han som bara pratar om fusionenergi på släktmiddagarna för det är det enda han kan något om, men jösses vad han vet mycket om det. Om experten är död, så länge leve experten. Annars kan vi lika gärna pyssla lite med allt vi är småintresserade av medan samhället sakta faller ihop.
Så jobbar vi med nyheter