Extra mörka dagar påverkar vårt beteende
Regn, lågtryck och fem plusgrader - i januari. Vår mörkaste årstid är mörkare än vanligt och det påverkar vårt oss och vårt beteende. För att trösta oss och glömma mörker och kyla äter vi godis till vardags, och låter solresan sätta guldkant på hösten och vintern.
Vårt behov av godis ökar under den mörka tiden. Elin Edlund botaniserar hos en godisafär.
Foto: Rolf Hamilton
- Ja, vi äter absolut mer av både choklad och konfektyrer under den mörka årstiden, säger Morgan Christoffersson på Karamellkungen, en av landets största godisgrossister, efter att ha kollat försäljningssiffrorna.
Under oktober köpte svenskarna 9 667 ton godis. I november ökade godissuget såpass att vi handlade 9 946 ton. December månads siffror är inte färdigställda, men erfarenhetsmässigt äter vi ännu mer godis då, uppger Morgan Christoffersson.
- Det skall jämföras med sommarmånaderna juni och juli, då försäljningen låg på ungefär 6 500 ton. Att folk äter så mycket mindre godis på sommaren tror han beror på att vi är mer aktiva och energiska då.
Men, lite förvånande, driver den mörka delen av året oss inte att dricka mer alkohol för att glömma den grå tristessen.
- Nej, det är precis tvärtom, och det spelar ingen roll hur mörkt och kallt det är. Svenskarna dricker alltid mer alkohol på sommaren. Varma somrar dricker vi mer öl och vitt vin, men kalla somrar sjunker försäljningen i motsvarande grad, säger Björn Rydberg, presschef på Systembolaget.
Suget efter ljus syns också i försäljningen av dagsljuslampor, ljusterapilampor och gryningssimulatorer för privat bruk. Just nu är trycket hårt både på Uppsalas resebyråer och stans solarier. Har man inte råd att resa utomlands kan en kvart på en solbädd. Att få ligga avslappnad kännas gott för både kropp och själ.
- Visst är det mycket folk som solar så här års, mest tjejer och kvinnor, säger Domynic Lind i receptionen på Fyrishov.
Forskarna har dokumenterat att en viss typ av vinterdepression beror på ljusbrist. Epifysen, en liten körtel i hjärnan, måste ta emot en viss mängd ljus för att den inre klockan skall kunna ticka på. Är ljusmängden liten - som nu i december - kan det utlösa en depression.
Men Lisa Ekselius, professor i psykiatri vid Akademiska sjukhuset säger att teorierna om nordiska vinterdepressioner inte är helt bekräftade, även om de biologiska rytmerna påverkas av dagsljuset.
- I Norge ökar inte försäljningen av antidepressiv under den mörka årstiden. Det har också visat sig i en studie att italienare och norrmän upplever november som den värsta månaden. Det intressanta är att italienarna upplevde november som värre än vad norrmännen gjorde, vilket tyder på att förändringen i sig påverkar snarare än mörkret.
På 1980-talet började ljusterapi användas mot vinterdepressioner, men på Akademiska sjukhuset lades behandlingen ner för några år sedan, efter att en studie 2004 som visade att ljusterapipatienterna inte mådde bättre än en placebogrupp - även om 60-70 procent av patienterna själva ansåg att behandlingen fungerade.
- Vi har inga vetenskapliga bevis för att kunna bekräfta effekten av ljusterapi, säger Lisa Ekselius.
Så jobbar vi med nyheter