Trots det är kommentarerna från kommunala företrädare avvaktande.
– Vi skulle få 30 miljoner kronor i tillskott i 2014 års budget om riksdagen beslutar införa det nya systemet. Men samtidigt kommer skatteunderlaget, inte bara i Tierps utan i samtliga kommuner, att minska enligt prognoserna. Vad som blir kvar återstår att se, säger Bengt-Olov Eriksson (S), finanskommunalråd i Tierps kommun.
Han är ändå nöjd med att det liggande förslaget kommer att ändra de beräkningsgrunder som gjort att Tierp missgynnats under en följd av år:
– Det gäller både kostnaderna för individ- och familjeomsorg och antagandet av utnyttjande av barnomsorg som båda räknats i underkant för Tierp eftersom de antaganden som fördelningen byggt på gjordes för så länge sedan, säger Bengt-Olov Eriksson.
Även i Östhammars kommun är finanskommunalrådet Jacob Spangenberg (C) avvaktande till den prognos av utfallet av ett nytt skatteutjämningssystem som finansdepartementet gjort:
– Vi kommer att få 10,1 miljoner kronor enligt prognosen, men samtidigt visar prognosen för skatteunderlaget som SKL, Sveriges kommuner och landsting, gjort för 2014 ett bortfall av intäkter på sju miljoner kronor. Kvar blir då tre miljoner, och det bygger fortfarande på prognoser som kan ändra sig genom riksdagsbeslut, och beroende på hur svensk ekonomi utvecklas, säger Jacob Spangenberg.
I Knivsta kommun skulle det nya systemet ge ett tillskott på 3,7 miljoner kronor år 2014.
– Allt är fortfarande prognoser, men visst är det positivt om det kommer in mera pengar från utjämningssystemet, säger ekonomichefen Kjell Åhnberg.
Lika skeptisk till att ge säkra kommentarer om den kommunala ekonomin 2014 är Marie Wilén (C), finanskommunalråd i Heby kommun. Hon sade i en artikel 21 december till UNT att den nuvarande utjämningen är orättvis, eftersom den utgår från föråldrade antaganden om vad kommunal service kostar, samma kritik som Bengt-Olov Eriksson i Tierp riktade mot systemet. Det nya förslaget skulle ge Heby 18 miljoner kronor till kommunkassan.