Extrapengar till psykvård får kritik
Statens extrapengar har satt ett större fokus på psykiatrivården. Det anser överläkare Ing-Marie Wieselgren, trots en ny revisionsrapport som ger svalt betyg till psykiatrisatsningarna på 2000-talet.
Men Ing-Marie Wieselgren, överläkare vid psykiatridivisionen i Uppsala län och som ansvarar för psykiatrifrågor vid organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, menar att statens satsningar lyfte frågan om psykiatrivårdens kvalitet.
- Vi såg att andelen pengar till psykiatrin minskade i landstingen. Psykiatrin höll inte jämna steg med den övriga sjukvården. Om vi inte hade fått detta fokus på psykiatrin så skulle pengarna ha fortsatt att minska.
Riksrevisionen har granskat om statens psykiatrisatsningar med ekonomiska bidrag varit effektiva. Riksrevisionen har bland annat tittat närmare på de tillfälliga ekonomiska bidragen som riktades till landstingen under perioden 2001-2007.
Enligt Riksrevisionen har de statliga bidragen endast haft marginell betydelse. Det gäller bland annat de så kallade Miltonpengarna, som innebar att landsting och kommuner fick del av 700 miljoner kronor i statliga extrabidrag.
Kjell Haglund, utredare på hälso- och sjukvårdsavdelningen i Uppsala, säger att det var 7-8 miljoner kronor av Miltonpengarna som tillföll Uppsala läns landsting.
- Vi var kritiska från början till den här typen av fördelningar. Det blir så kortsiktiga insatser. Blir det något bra av ett projekt så krävs det ju att man kan göra en fortsättning.
Kjell Haglund säger att landstinget och patientorganisationer kom överens om att satsa pengarna på bland annat kompetensutveckling och utbildning i bemötande.
Socialstyrelsen skrev 2007 i en uppföljning av Miltonpengarna att punktinsatser med statliga projektmedel "endast i en mycket liten grad bidrar till att långsiktigt lösa de resurs-, kompetens- och strukturproblem som fortfarande finns inom psykiatrin och socialtjänsten".
Riksrevisionen skriver nu i sin granskning att tillfälliga resurstillskott bör ersättas med långsiktiga åtgärder som stöder psykiatrin utan att försvaga landstingens ansvar. Större delen av pengarna betalades villkorslöst genom tillskott till det generella statsbidraget.
I år satsar regeringen 214 miljoner kronor på barn- och ungdomspsykiatrin, men bara till de landsting som uppnår särskilda mål. Bland annat ska landstinget uppfylla målet att minst 80 procent av patienterna i barn- och ungdomspsykiatrin får besöka en specialist inom 30 dagar. Kjell Haglund ser både för- och nackdelar med villkoret att klara vårdgarantin.
- Det hänger på hur det fungerar i skola och förskola. Vi blir ofta den första linjens vård.
Ing-Marie Wieselgren menar att fokus behöver skärpas ytterligare på psykiatrin.
- Om vanlig sjukvård tänker man att den kan rädda liv. Men det kan ju psykiatrin också. Får man som ung inte den hjälp man behöver så kan det ödelägga en människans hela liv.
Så jobbar vi med nyheter