Få fällda för bidragsfusk
För att stävja bidragfusk satsar Försäkringskassan på att polisanmäla misstänkta bedragare. Men hittills har bara drygt var tionde anmälan i Uppsala län slutat med fällande dom.
För att stoppa missbruk av föräldrapenning, sjukpenning och liknande har landets försäkringskassor under de senaste två åren fått 300 miljoner kronor av regeringen. En del av uppdraget går ut på att Försäkringskassan ska spåra bidragsfuskare och skicka över misstänkta brott till åklagare för fortsatt utredning.
UNT har gått igenom de fall av misstänkt fusk med socialförsäkringar från 2005 och framåt som bygger på anmälningar från Försäkringskassan i Uppsala län och som rättsväsendet hittills hunnit avsluta. Sammanlagt finns 69 sådana ärenden.
Bara nio stycken, eller 13 procent, har lett till fällande dom. Merparten av övriga anmälningar har avskrivits av åklagaren, i första hand med motiveringen att brott inte gått att styrka.
Nio av de ärenden som gått till rättegång har slutat med att åtalet ogillats och den misstänkte friats eftersom domstolen ansett att han eller hon inte gjort sig skyldig till något straffbart.
Regeringens satsning på att få Försäkringskassorna att avslöja fifflare har åtminstone i Uppsala län inte lett till något större antal fällningar i domstol. Varför?
- Främst av två skäl, svarar Anders Wahlberg, kammaråklagare i Uppsala. Dels har många företag så dåliga redovisningssystem att det ofta är svårt att bevisa om en person till exempel varit på jobbet och samtidigt fått ersättning för vård av sjukt barn. Dels krävs ofta för en fällande dom att fusket ska ha skett med uppsåt och även detta kan vara svårt att belägga.
Ett annat problem är att vissa ärenden hunnit preskriberas innan de passerat rättsapparaten.
- Regeringen satsar på ökade kontroller men då måste man också anslå pengar så att anmälningarna hinner utredas i tid.
Sedan i fjol kan den som misstänks för bidragsfusk i en del fall dömas för grov oaktsamhet utan att det finns uppsåt. Men enligt åklagaren Anders Wahlberg har den nya lagen i praktiken ännu inte gjort någon större skillnad.
Ett av de fåtal fall som lett till fällande dom i Uppsala tingsrätt gäller en kvinna i 60-årsåldern som i vintras dömdes till dagsböter. Hon hade jobbar samtidigt som hon på felaktiga grunder kvitterat ut 259 000 kronor i sjukersättning och bostadsbidrag.
Kvinnan som varit sjukskriven en längre tid började provjobba på ett kommunalt vårdboende utan att meddela Försäkringskassan. Arbetstiden utökades alltmer medan bidragen fortsatte att betalas ut.
Kvinnan som var spelberoende var registrerad för stora skulder. Att hon avslöjades berodde på att kronofogden såg att hon förutom inkomster av tjänst även lyfte stora bidrag. Då hade bluffen pågått i över två år.
- Det skulle ha varit bra med hårdare kontroller och samkörning av olika register, då hade jag inte kunnat hålla på lika länge. Jag har mått jättedåligt över vad jag gjort och verkligen fått en läxa för livet, säger kvinnan till UNT.
Att Försäkringskassan inte upptäckte bedrägeriet beror på att den inte har rätt att samköra sina datasystem med inkomstuppgifter från Skatteverket innan deklarationerna är klara. Det innebär en eftersläpning på ett par år.
När Försäkringskassan väl får in löneuppgifterna från Skatteverket gör man dock inga datakörningar för att se vilka som har haft sjukpenning och jobbat samtidigt.
- Däremot gör vi riktade kontroller mot slumpvis utvalda grupper av individer och följer även upp enskilda personer som har haft till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, uppger Carina Hagelin Kjällman vid Försäkringskassan.
De enda datasystem Försäkringskassan har rätt att samköra mot sina egna register för att kontrollera fuskare är a-kassan och Centrala Studiemedelsnämnden.
Ny lag från 1 juni
För att stoppa bidragsfusk måste alla föräldrar skaffa ett intyg från förskolan eller skolan när de begär ersättning för vård av sjukt barn. Detta enligt en ny lag som träder i kraft den första juli.
Med intyget, som skickas till Försäkringskassan, ska föräldern styrka att barnet har varit borta från förskolan eller skolan. Syftet är att stoppa föräldrar som jobbar samtidigt som de tar ut föräldrapenning.
Försäkringskassan har sagt nej till lagförslaget med motiveringen att det ökar de administrativa kostnaderna nästan lika mycket som det minskar utgifterna.
Felaktiga utbetalningar av föräldrapenning för vård av sjukt barn uppgår till cirka 650 miljoner kronor om året, enligt en undersökning. Det motsvarar 22 procent av hela bidragsbeloppet.
Hur mycket pengar som läcker från Sveriges cirka 60 olika trygghetssystemen är det ingen som vet. Delegationen mot felaktiga utbetalningar, FUT, beräknar att det rör sig om 20 miljarder per år.
Störst andel felaktiga utbetalningar härrör enligt FUT från socialbidrag, föräldrapenning för vård av sjukt barn samt
För att stoppa bidragsfusk måste alla föräldrar skaffa ett intyg från förskolan eller skolan när de begär ersättning för vård av sjukt barn. Detta enligt en ny lag som träder i kraft den första juli.
Med intyget, som skickas till Försäkringskassan, ska föräldern styrka att barnet har varit borta från förskolan eller skolan. Syftet är att stoppa föräldrar som jobbar samtidigt som de tar ut föräldrapenning.
Försäkringskassan har sagt nej till lagförslaget med motiveringen att det ökar de administrativa kostnaderna nästan lika mycket som det minskar utgifterna.
Felaktiga utbetalningar av föräldrapenning för vård av sjukt barn uppgår till cirka 650 miljoner kronor om året, enligt en undersökning. Det motsvarar 22 procent av hela bidragsbeloppet.
Hur mycket pengar som läcker från Sveriges cirka 60 olika trygghetssystemen är det ingen som vet. Delegationen mot felaktiga utbetalningar, FUT, beräknar att det rör sig om 20 miljarder per år.
Störst andel felaktiga utbetalningar härrör enligt FUT från socialbidrag, föräldrapenning för vård av sjukt barn samt
Så jobbar vi med nyheter