Få unga känner att de kan påverka

Innan man fyllt 18 år äger man ingen rösträtt. Så vad har egentligen omyndiga ungdomar för inflytande i dagens samhälle?

Uppsala2007-10-17 00:01
Genom den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd beslutade riksdagen i december 2004 om två övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken: ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd samt verklig tillgång till makt. Lydia Kolouh på Ungdomsstyrelsen berättar att de har ett ungdomspolitiskt uppföljningssystem där de försöker belysa ungas levnadsvillkor i Sverige och den vägen arbeta för mer välfärd och inflytande för unga.
- Vi på Ungdomsstyrelsen inspirerar och bidrar med kunskap och metoder till andra vuxna på kommunnivå som i sin tur arbetar med inflytande frågor. Vi arbetar inte direkt med unga, berättar hon.

En undersökning som Landstingets samhällsmedicinska enhet genomförde vårterminen 2007 visar att 75 procent av pojkarna och 85 procent av flickorna i årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala kommun upplever att de har små möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Samma undersökning visar att endast 30 procent av eleverna vill vara med och påverka frågor som berör deras kommun.
På Barnombudsmannen i Uppsala arbetar man bland annat för att ungdomar ska få framföra sina åsikter till politiker i kommunen. Mötesplatsen är ett forum där ungdomar och politiker möts.

Vilka andra vägar finns det då att gå för att kunna påverka politiker och makthavare?
Ida Bylund, verksamhetschef på Barnombudsmannen tipsar.
- Engagera dig i ett politiskt ungdomsförbund eller en förening som i sin tur försöker påverka politiker.
Greenpeace och Amnesty är bra exempel på sådana föreningar.
Den senaste månaden har flera skolor hotats med nedläggning. Då har eleverna på skolorna engagerat sig genom att uppvakta politiker i kommunen för att få framföra sin åsikt och få behålla sin skola. Det är också ett sätt att påverka.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om