Det rör sig om två företag som är med och uppför det så kallade J-huset, även kallad Ingång 100, en omfattande vårdbyggnad med en budget på cirka 2 miljarder kronor.
I det ena fallet har de lokala förhandlingarna mellan Byggnads Mälardalen och företaget slutat i oenighet och kommer att tas upp på central nivå i oktober. Ärendet rör diskussioner om löner för ett tjugotal byggnadsarbetare från Polen.
I det andra fallet pågår fortfarande diskussioner lokalt mellan fackföreningen och företaget och även där handlar det om löner och andra ersättningar.
– När den offentliga sektorn, i det här fallet landstinget, är beställare av en byggnation har man ett särskilt stort ansvar för att byggnadsarbetarna har de villkor som gäller på arbetsmarknaden, oavsett om de anställda kommer från Sverige eller andra länder. Det säger Jan Andersson, ordförande vid Byggnads Mälardalen.
De två aktuella företagen är underentreprenörer till Skanska respektive Sh bygg.
– Vi anlitar enbart underentreprenörer som har kollektivavtal, säger Martin Huss som är Skanskas platschef vid byggnationen av Ingång 100.
Byggnads vill utreda om de utländska byggnadsarbetarna har en lön på papperet men sämre villkor i verkligheten. Hur kan ni veta att det inte är så?
– Vi har den insyn som krävs för att vara säkra på att alla villkor följs, svarar Martin Huss.
Sedan årsskiftet gäller regeln att huvudentreprenörer, som Skanska och Sh bygg i de aktuella fallen, ansvarar för att de anlitade underentreprenörerna följer regler och avtal.