Fakta saknas när politiker delar ut skolpengar
De flesta av Sveriges kommunpolitiker grundar sig inte på fakta då de fördelar pengar till skolorna. Ett undantag är Uppsala kommun som har undersökt vilka faktorer som påverkar elevernas resultat.
- Men vår undersökning syftar inte till att säga vilken modell som är den bästa, utan syftar mer till att titta på om politikerna har god styrning, uppföljning och analys, säger Birgitta Andrén.
För det är just analyser som krävs för att pengarna ska kunna sättas in där de gör mest nytta, enligt henne.
I åtta av tio kommuner ger man skolorna en viss summa pengar per elev och sedan finns tilläggsresurser för dem som anser att just de har barn som behöver extra stöd. Men det är i genomsnitt bara sex procent av grundskolebudgeten som i segregerade kommuner fördelas ur ett socioekonomiskt perspektiv.
- I värsta fall kan det med de vanligaste modellerna bli de som skriker högst som får mest stöd. På en skola kan man exempelvis ansöka om extra resurser till en elev som man på en annan skola i samma kommun inte skulle ansett behöva extra stöd, säger Birgitta Andrén.
Hon menar att med knappa resurser är det ännu viktigare med en medveten resursfördelning mellan skolorna för att alla elever ska få en likvärdig förskola och skola som det står i skollagen.
Kan det inte vara så att motsättningar uppstår om vissa skolor får mycket högre lärartäthet än andra skolor?
- Jo, jag förstår att opinionen kan bli stark om man tar större hänsyn till sociala faktorer vid fördelningen av resurserna. Det kan vara svåra beslut för politiker att fatta, men då är det ju ännu viktigare att de kan underbygga sina argument med fakta om varför de satsar mer på vissa skolor, säger Birgitta Andrén.
I utredningen har hon tittat både på elevernas resultat och på lärartäthet. Skolor med låg utbildningsnivå hos föräldrarna och en högre andel elever födda utomlands har något mer lärarresurser per elev. Trots det är det färre elever i dessa skolor som når målen.
Spelar det ingen roll hur många lärare man har per elev?
- Jo, rätt använt så betyder extra resurser något. Resultatet bör snarare tolkas så att skolorna i socioekonomiskt svagare områden inte kompenseras tillräckligt mycket, säger Birgitta Andrén.
FAKTA
I Östhammars och Håbo kommuner fördelas inte skolpengarna ur ett socioekonomiskt perspektiv.
Lennart Owenius (M) ordförande i Östhammars barn- och utbildningsnämnd:
- Vi ger pengar per elev, det vill säga lika mycket till alla skolor. Pengarna ska räcka till barn med särskilda behov och det är på varje skola som pengarna fördelas ut på barnen.
I Håbo kommun ser elevunderlaget till alla skolor ganska lika ut, enligt skolförvaltningens chef Kerstin Cabrales-Alin, och därför får alla skolor lika mycket per elev. Däremot finns ett extra anslag till grupper för barn med särskilda behov.
I Knivsta finns en miljon kronor per år till de skolor som exempelvis har elever med lågutbildade föräldrar.
- Vi utgår från Salsa-undersökningen när vi fördelar resurserna. Men vi har långt ifrån en sådan detaljerad fördelning som Uppsala har, säger utbildningsnämndens ordförande Camilla Westerborn (FP).
I Östhammars och Håbo kommuner fördelas inte skolpengarna ur ett socioekonomiskt perspektiv.
Lennart Owenius (M) ordförande i Östhammars barn- och utbildningsnämnd:
- Vi ger pengar per elev, det vill säga lika mycket till alla skolor. Pengarna ska räcka till barn med särskilda behov och det är på varje skola som pengarna fördelas ut på barnen.
I Håbo kommun ser elevunderlaget till alla skolor ganska lika ut, enligt skolförvaltningens chef Kerstin Cabrales-Alin, och därför får alla skolor lika mycket per elev. Däremot finns ett extra anslag till grupper för barn med särskilda behov.
I Knivsta finns en miljon kronor per år till de skolor som exempelvis har elever med lågutbildade föräldrar.
- Vi utgår från Salsa-undersökningen när vi fördelar resurserna. Men vi har långt ifrån en sådan detaljerad fördelning som Uppsala har, säger utbildningsnämndens ordförande Camilla Westerborn (FP).
Så jobbar vi med nyheter