Falnad entusiasm över bantat Musikens hus
Några som stött byggplanerna har fått sänka sina förhoppningar i takt med att huset krympts. För liten scen, för få stora ytor och tungrodd organisation gör att anläggningen riskerar att bli sämre än den borde, varnar de.
— Det krävs väldigt många dagar med arrangemang i huset för att det ska gå vägen, säger han.
— Frågan är hur mycket mer plats, utöver salar och rum som arrangörerna kommer att vilja hyra. Ytorna för kringarrangemang är viktiga, men i ritningarna är de i minsta laget.
Svårt att bedöma efterfrågan
Samtidigt konstaterar han att prisbilden och efterfrågan på konferenser är svårbedömd så långt fram som 2007, då invigningen är planerad.
Musik i Uppland är tänkt att bli fast hyresgäst i anläggningen, med kontor och repetitionsrum på fjärde våningen. Landstinget, som är huvudman för länsmusiken, och Uppsala kommun har än så länge tecknat en avsiktsförklaring kring Musik i Upplands roll och verksamhet i huset, men flytten är ännu inte formellt beslutad. Allt pekar på att länsmusiken har en kraftig hyreshöjning att vänta efter inflyttning. Kravet från Musik i Uppland är att den kostnaden täcks av landstinget.
Både länsmusikens styrelse och länsmusikchefen Göran Kåver är också skeptiska till organisationen med en landstingsdriven och en kommunal konsertorganisation som ska verka parallellt i huset. Ledningen har varnat för samordningsproblem
och vill se en gemensam organisation.
Förvåning över organisationen
Den modellen finns bland annat i Västerås konserthus. Lars Knutson, direktör för Västmanlandsmusiken, är förvånad över att styrgruppen i Uppsala inte lyssnat på den västliga grannens råd om en gemensam organisation:
— Uppriktigt sagt begriper jag inte varför man valt som man gjort. Vi har i flera omgångar beskrivit finessen med vår lösning. Jag kan inte se ett enda skäl att behålla två organisationer, säger han.
Vid sidan om samordningsvinster med konserterna under samma hatt pekar han på att den konstnärliga profilen riskerar att bli spretig med dubbelkommando. Styrgruppen bakom Musikens hus i Uppsala anser däremot i sin rapport att det finns goda möjligheter till samverkan som kan stärka hela verksamheten i huset.
Trångt och tungjobbat
Minst lika bekymrade är länsmusikerna i Uppsala över bantningen av konserthusets storlek. Med några penndrag minskades hela huset i höstas, för att tvinga ner byggkostnaden. Bantningen har påverkat mycket, från antalet
platser i stora salen — ursprungligen 1 350, nu 1 125 — till färre omklädningsrum för musiker och mindre artistfoajé utanför mellansalen. Resultatet är ett trångt och tungjobbat hus, enligt konsertfolket, som också varnar för att scenens djup, elva meter, nu är i minsta laget. Den kan byggas ut till 13 meter, men på bekostnad av ytterligare ett 50-tal sittplatser. Scendjupet i Uppsala är mindre än jämförbara scener i Västerås, Gävle och Norrköping, enligt länsmusikens egen jämförelse. Det är, menar Göran Kåver, passivt att bygga en scen som inte räcker till de stora orkester- och körverken. Han befarar att minskningen leder till att större evenemang, såväl symfoniska verk som publikdragande underhållning, ändå hamnar i universitetsaulan eller på Fyrishov, som tar fler åhörare.
Så jobbar vi med nyheter