Åsa Sahlqvist, Svartbäcken, man och två barn: – Jo, vi har många ord. Vi säger färgbröd om ett proteinbröd vi köper på Ica för att det ligger i en färgglad påse. Det är Nike som kommit med det ordet. Jag är från Värmland och min man från Gotland, det gör väl också att vi har lite egna ord. Vi säger hörves om att rysa. Om någon är lite annorlunda säger vi binge. Det är ett väldigt brett ord, det kan användas när någon gör en dum sak till exempel eller om en person sticker ut från mängden. Men det behöver inte vara dåligt, binge kan användas i positiv mening.
Arild Rasmussen, Knivsta, sambo och fem barn: – Mina barn är tvåspråkiga eftersom jag är från Norge och jag pratar sunnmörsk, en dialekt från östlandet. När min son blev stungen av en geting på dagis och gärna ville berätta använde han det norska ordet för geting: kveps. Dagispersonalen sa att han gått runt hela dagen och pratat om sin keps. Dottern som är fem och ett halvt år vill prata som jag och försöker lägga röstmelodin som min när hon pratar. Vi använder norska uttryck som ut å trille som betyder promenad med vagnen, ”gå å lalle sig” för gå och lägga sig och stropl när vi menar struntprat. Men för att norskan inte ska ta över helt använder vi svenska egna uttryck också: spökvatten är vårt ord för mjölk utblandat med vatten och issmörgås säger vi om ljust hårt bröd.
Ewa Olsson, Sigtuna, man och två barn: – Ja, vi säger sosson i stället för byxor. Vår flicka som i dag är 19 år ville inte ha sosson när hon var barn, hon ville ha slänning. Vi säger plingplong om flygplan. Vi kommer från Dalarna och innan vi flyttade hit var vi nere i Stockholm och bodde på hotell. På morgonen ställde dottern sig upp och kikade ut på himlen genom fönsterjalusiet, hon såg planen och döpte dem till plingplong. När vi sedan satt i bilen på väg hem och passerade Arlanda såg hon plingplong överallt.
Tina Raux, man och tre barn, Sigtuna: – Vi säger gocka om traktor. Det var äldste sonen som sa det innan han kunde prata ordentligt och sedan dess har det bara hängt kvar. Mowa, säger vi också. Det betyder mormor och hon älskar att bli kallad det. Hon skriver under med det när hon skriver kort till barnen och kallar sig själv för Mowa när hon ringer. Simon den minsta kallar vi Mimisen. Det var hans syskon som inte kunde säga hans namn, nu kallas han det.
Lisa Gustavsson Flygt, Vänge, man och fyra barn: – Varsåtack säger vi hemma. Det är inte ett självklart rent tack. Vi använder det dagligen, när man till exempel lagat maten själv men någon annan lägger upp den, vi säger det ofta när vi gjort något tillsammans. Vi har många smeknamn på varandra. Alla hade en period korvnamn som lilla korven, lilla bratwursten, lilla prinskorven, ölkorven och ibland också knäppkorven. Alla hade en korvidentitet utifrån sin personlighet.
Farhang Taha, Uppsala, bor ensam och Hazar Othman, Uppsala, bor ensam men har sin fru i Norge: – När vi var barn och tjuvrökte sade vi till varandra: Kan du hämta en kartong? Då förstod inte pappa att vi skulle röka, det var ju förbjudet. Vi rullade wellpapp och rökte, men utan tobak för vi hade inga pengar, ibland lade vi i torra löv, säger Hazar Othman. – Vi är från samma gata i Hawler i Kurdistan. Där hade många familjer ett eget språk som kom till genom att byta ut bokstäver i ord till andra bokstäver. Ordet choni som på svenska betyder ungefär: Allt bra? Det ordet kan i en familj heta chegonegi. Det är något som kommer från gammal tid i Kurdistan, jag vet inte riktigt varför man gjorde så men det var väl för att kunna prata om hemliga saker utan att någon annan skulle förstå och nu fortsätter familjer mest för att det är kul och en del av vår historia, säger Farhang Taha.
Makbolh Al Kurdi, Luthagen, man och tre barn: – Vi har ett eget ord för godis i vår familj och det är gello. När barnen tittar på arabisk tv och någon pratar på gammal arabiska får jag ibland förklara för dem. I mitt hemland, Jordanien, pratar man inte riktigt samma språk i skolan som man använder hemma i familjen, det är lite som att jämföra rikssvenska med olika dialekter. I min familj pratar vi bara arabiska, mitt språk är viktigt och jag vill inte att vi blandar språken hemma, men barnen kan svenska jättebra och använder det i skolan.