Färg i mat gör barn oroliga
Konstgjorda färgämnen och konserveringsmedel i födan kan påverka små barns beteende negativt. De kan bli mindre uppmärksamma, mer rastlösa och mer impulsiva än om de äter mat utan tillsatser.
"Våra fynd talar för att det går att uppnå en klar minskning av överaktivt beteende hos barn genom att ta bort konstgjorda färgämnen och natriumbensoat från deras föda", skriver professor John Warner vid University of Southampton och hans kollegor.
I studien ingick nära 300 treåringar, som alla under fyra veckor fick äta mat utan tillsatser av konstgjorda färgämnen eller konserveringsmedlet natriumbensoat.
Under den andra och den fjärde veckan fick barnen dessutom dagligen dricka tre deciliter fruktjos med eller utan tillsats av konstgjorda färgämnen och konserveringsmedlet natriumbensoat.
Fick inte veta
Under studiens gång visste varken barnen, deras föräldrar eller forskarna själva under vilken vecka de enskilda barnen fick jos med eller utan konstgjorda tillsatser. Därför är det inte troligt att föräldrarnas skattningar i en särskild "beteendedagbok" eller forskarnas egna veckovisa mätningar påverkats av om de på förhand trott att sådana tillsatser i födan kan ha negativa effekter på barnets beteende.
I efterhand avslöjades under vilka veckor barnen druckit den ena eller andra sortens jos. Då stod det också klart att föräldrarna skattade treåringarnas beteenden som betydligt mer "hyperaktivt" — med mer av koncentrationssvårigheter, rastlöshet och impulsiva beteenden — under tiden som barnen fått jos med konstgjorda tillsatser än under tiden de fått jos utan tillsatser.
Mer rättvisande
I forskarnas tester däremot upptäcktes inga sådana skillnader i barnens beteenden under de veckor de fått jos med eller utan konstgjorda tillsatser.
Forskarna bakom studien tror att detta förklaras av att föräldradagböckerna ger mer rättvisande resultat än deras egna beteendetest.
"Föräldrarnas skattningar kan vara känsligare för förändringar i barnens beteenden eftersom föräldrarna iakttar sitt barns beteende under längre tid, i flera olika situationer och under mindre optimala förhållanden", skriver de.
Negativa effekter av färgämnen i livsmedel beskrivs ofta som "allergiska". Ökningen av hyperaktivt beteende i den brittiska studien gällde dock såväl allergiska barn som barn utan några allergier och oavsett om barnen redan i förväg visat tecken på hyperaktivt beteende eller inte.
Okänt
Varför konstgjorda färgämnen i livsmedel skulle påverka små barns beteende är okänt. En tänkbar förklaring är enligt forskarna att färgämnena direkt — och inte genom en allergisk reaktion — kan påverka kroppen att släppa ut mer av ämnet histamin.
Fotnot: De färgämnen som ingick i josen i den brittiska studien är tartrazin, para-orange, azorubin och nykockin. Efter flera års förbud för sådana azo-färger är de sedan slutet av 1990-talet är de åter tillåtna att använda i de flesta livsmedel i Sverige.
Så jobbar vi med nyheter