Färre bråk med nya regler
Vid Brantingsskolan i Uppsala har man jobbat hårt med sina ordningsregler för att stoppa bråk. Antalet elever som inte alls bryr sig om reglerna uppges ha minskat från ett 40-tal till runt ett tiotal personer.
I Brantingsskolan är respekt ett nyckelord.
Foto: Hans E Ericsson
Efter stora problem med bråkiga elever tog Brantingsskolan fram nya ordningsregler.
Elever, föräldrar och skolpersonal, sammanlagt runt tusen personer, arbetade tillsammans fram reglerna.
Numera är det fastlagt vad som gäller och problemen har minskat betydligt.
Oroligt tidigare
För fem år sedan var det ofta oroligt i Brantingsskolan och personalen beslöt att se över de dåvarande ordningsreglerna.
- De kändes lite mossiga och hängde fritt, berättar läraren Hillevi Rangström.
För att få fram regler som alla kunde ställa upp på och samtidigt förankra dem ordentligt togs såväl elever som föräldrar med i processen.
Cirka ett tusen personer svarade på enkäter om vad ordningsreglerna borde innehålla, hur straff vid regelbrott skulle utformas och en rad andra frågor.
Föräldrarnas önskemål nummer ett var att snabbt få information ifall det uppstod problem kring deras barn
Snabba tillsägelser
Högt på föräldrarnas kravlista stod även snabba och kraftfulla tillsägelser när någon elev betett sig felaktigt.
Eleverna framhöll främst att eleverna skulle vara tvungna att komma i tid och att sitta still på lektionerna.
- Vi lade ner ett enormt arbete på att diskutera oss fram till regler som alla kunde enas kring, säger läraren Sture Ahnlund. Alla föräldrar bjöds in till skolan för att ta del av enkätsvaren, vi ordnade flera studiedagar och ett förslag till nya regler skickades ut på remiss.
Slutligen lyckades man enas om gemensamma ordningsregler samt en värdegrund. Föräldrarna bjöds in till en högtidlig ceremoni då man spelade fanfar och antog reglerna med ett rungande ja och ett klubbslag.
Övningar ordnades
Parallellt med regelarbetet ordnades övningar med eleverna för att exempelvis få stopp på glåpord. Pojkarna fick skriva ner alla ord som flickor kunde bli kallade, allt från hora till toppentjej. Sedan fick tjejerna ta över listorna och stryka alla uttryck de ogillade.
På samma sätt fick flickorna göra listor över sånt som pojkar kunde bli kallade varefter pojkarna tog bort oönskade ord.
- Till sist fick vi fram en lista på ord som alla tyckte var ok och som vi satte upp i skolan, berättar Sture Ahnlund. Detta löser inte alla problem men vi anger vår färdriktning.
Varje ny årskull elever och föräldrar får information om reglerna. Den som vill förändra reglerna får driva en demokratisk process för att få dem omskrivna.
Starkt förankrade
- Just detta att reglerna är så starkt förankrade bland alla betyder oerhört mycket, säger rektorn Madeleine Öjdeby.
Enligt henne räcker det numera oftast med en tillsägelse eller ett samtal med elevens föräldrar för att stoppa den som struntar i reglerna.
Det finns olika sanktioner, till exempel:
den som bråkar kan få lämna klassrummet för resten av lektionen.
den som skolkat kan få sitta kvar och jobba ikapp efter skolans slut
att inte få delta i roliga aktiviteter, till exempel utflykt.
- Tidigare hade vi kanske ett 40-tal elever av 800 som inte alls brydde sig om reglerna. I dag rör det sig om ett tiotal, uppger Madeleine Öjdeby.
Ur Brantingsskolans regler/värdegrund:
Språket ska vara vårdat.
Under lektionerna är förtäring inte tillåten och mobiltelefoner ska hållas avstängda.
Inga ytterkläder eller huvudbonader under lektionerna.
Rökning och snusning är förbjudet under skoltid.
Ingen moped- eller cykelåkning inom skolområdet.
Skyldighet för alla att ingripa om någon blir illa behandlad.
Hjälp och uppmuntra varandra.
Så jobbar vi med nyheter