Färre lärare i friskolor men högre betyg
Friskolor inom grundskolan har färre lärare än de kommunala skolorna. Ändå får friskolornas elever bättre betyg.
- Vi kan erbjuda samma typ av stödinsatser som kommunala skolor, exempelvis kuratorer, specialpedagoger, läkare och liknande, säger Ann-Charlotte Misgeld, rektor vid Katarinaskolan, en friskola i Uppsala.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Anders Östman, rektor för friskolan John Bauergymnasiet i Uppsala, förklarar friskoleelevernas högre betyg så här:
- För vårt företags del handlar det om stor professionalitet hos ägare, personal och resten av organisationen. Dessutom är attityden mer positiv än inom många kommunala skolor vilket smittar av sig till eleverna.
Tomas Rylander, rektor för Valsätraskolan i Uppsala, anser däremot att de högre betygen vid friskolorna ger en bild av vilka elever som söker sig dit.
- Till stor del rör det sig om akademikerbarn med svensk bakgrund.
Statistiken visar att han har visst fog för sitt påstående. Inom Uppsalas kommunalt drivna skolor har 49 procent av barnens föräldrar högskoleutbildning. Siffran inom friskolorna är 58 procent.
Något annat som skiljer är lärartätheten, som i allmänhet är lägre vid friskolorna.
- Även här spelar det in vilken typ av elever som går i friskolorna. Många friskolor har få elever med särskilda behov, hävdar Tomas Rylander vid Valsätraskolan.
Friskolorna har i princip inte rätt att sålla bort elever som behöver särskilt stöd men får göra undantag om dessa elever skulle medföra "stora organisatorisk a eller ekonomiska svårigheter".
Ann-Charlotte Misgeld, rektor för fristående Katarinaskolan i Uppsala, säger att man "absolut inte" väljer bort elever med särskilda behov.
- Det är kötiden som gäller vid antagning, vi avvisar inga barn.
Friskolor måste hålla samma standard på elevvården som kommunala skolor när det gäller psykologer, skolhälsovård och liknande.
Uppsalas kommunala grundskolor spenderar ungefär 50 procent mer per elev jämfört med friskolorna i riket vad gäller skolläkare, psykolog och annat elevstöd. En förklaring kan vara att friskolorna dragit ner den typen av insatser, en annan att friskolor har få elever med stödbehov. Någon statistik över hur stor andel av friskoleeleverna som har extra stödbehov finns dock inte.
Skolverket har gått igenom inspektioner av 70 friskolor och 894 kommunala grundskolor. Friskolorna fick betydligt bättre omdömen än de kommunala skolorna inom sex av åtta utvärderade områden. Det gällde bland annat elevernas trygghet, elever i behov av stöd samt arbetet med att nå läroplanens mål.
Inom ett av de åtta områdena fick kommunala skolor bättre värde. Det rörde arbetet med bedömning och betygssättning.
- En förklaring kan vara att föräldrar, elever och personal vid de fristående skolorna aktivt sökt sig till sin skola. Det kan innebära att de är mer intresserade av skolfrågor, säger Claes-Göran Aggebo på Skolverket.
Andra tänkbara förklaringar han ser är att friskolorna ofta är mindre samt att friskoleelever har mer högutbildade föräldrar.
Kritiker av friskolor brukar argumentera att skattemedel inte ska bli vinst hos företagsägare. En orsak till de vinster som tas ut kan vara den lägre lärartätheten.
Nyligen avslöjade TV4 att Rune Tedfors, huvudägare till John Bauerkoncernen som driver en skola i bland annat Uppsala, tagit ut 30 miljoner kronor utöver en årslön på en miljon.
- Jag tycker det är okej om vi gör det på rätt sätt och eleverna känner att de får det de ska ha, säger Rune Tedfors.
Så jobbar vi med nyheter