Färre musikelever när det ska sparas
Den redan långa kön till den kommunala musikskolan i Uppsala riskerar att bli ännu längre när kommunen ska spara. Även funktionshindrade barn och barn i utsatta stadsdelar drabbas av besparingarna.
Redan i dag är det ett till två års genomsnittlig kötid till musikskolan. Och den tiden kan bli längre när intaget ska minska med cirka 70 elever per år.
- Om ekonomin är ansträngd är det klart att alla får känna av det, men kommunen har använt osthyveln för att spara på oss under 17 års tid, säger Kaj Anderberg som är den kommunala musikskolans rektor.
Han är noga med att påpeka att musikskolan fortfarande håller hög kvalitet.
- Men resurserna står inte i paritet med kommunens storlek. Det här är Sveriges fjärde största stad som ville bli kulturhuvudstad, det borde återspeglas, säger han.
På torsdag ska politikerna i barn- och ungdomsnämnden ta ställning till sparförslaget. Förslaget innebär också att fritidsgårdar och föreningar i socialt utsatta stadsdelar får mindre pengar, att 4H-gårdarnas lovverksamhet hålls öppen färre dagar och att den kommunala enheten Fokus, som ger stöd till familjer med barn med beteendestörningar, läggs ner.
Bengt Sandblad (S), som är andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, tror att nedskärningarna kan bli dyra på sikt.
- Barn och unga som inte har en meningsfull fritid får lättare social problem, säger han.
Fick Bengt Sandblad bestämma skulle man inte spara alls på barn och unga.
- Men eftersom den borgerliga majoriteten hela tiden prioriterar skattesänkningar hamnar vi i det här läget, säger han.
Men barn- och ungdomsnämndens ordförande Cecilia Forss (M) säger att man måste skära ner någonstans när ekonomin försämras. Huvudsaken är att skolan och förskolan är undantagna neddragningarna:
- Mest riskabelt vore att spara på barn och ungas utbildning, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter