Färre sjuksköterskor till Uppsala

Uppsala kommun drar ned kraftigt på antalet sjuksköterskor inom omsorgen för funktionshindrade. Syftet är att bli mer konkurrenskraftig när verksamheten upphandlas. Flera sjuksköterskor har dock sagt upp sig och Vårdförbundet är kritiska.

Uppsala2010-10-14 08:00

Neddragningarna är ett led i omorganisationen av Uppsala kommuns vård och omsorg. Det innebär att hälso- och sjukvårdsenheten som tidigare tagit hand om funktionshundrade splittras. I stället knyts de sjuksköterskor som jobbat där direkt till olika team på gruppbostäder, inom assistans och boendestöd. Där ska de jobba närmare de funktionshindrade. Samtidigt dras antalet sjuksköterskor ner från 16 tjänster till 11,5.

Ökad konkurrens är en del av förklaringen.
– Kommunen har valt att börja konkurrensutsätta vården av funktionshindrade. Vi måste anpassa oss till det generellt. Det är de enheter som har ansvaret för verksamheten i dag som har valt att ha en lägre bemanning, säger Åke Fredriksson, tidigare chef för hälso- och sjukvårdsenheten.
Fem sjuksköterskor har dock tröttnat och sagt upp sig och Vårdförbundet, som efter ett medlemsmöte i stort godkänt organisationsförändringen, anser att en neddragning av antalet sjuksköterskor kan skapa problem.

– Arbetsgivaren har gjort bedömningen att det ska gå bra och man tittar just nu på vilken bemanning man ska ha. Men det kan hota patientsäkerheten och arbetsmiljön. Med fler sjuksköterskor så kan vi upprätthålla en bättre vårdkvalité, säger sjuksköterskan Jonas Karlsson vid Vårdförbundet som själv har en tjänst vid den enhet som omorganiseras.
Vissa av hans kolleger ute i verksamheten är kritiska till hur ledning och styrning fungerar, och till att de kommer att bli mindre delaktiga i omvårdnadsarbetet och mer fungera som konsulter till övrig personal. Det är också Jonas Karlsson.
– Sjuksköterskorna kommer att tvingas göra snabbade bedömningar i varje vårdfall och åka vidare. Det innebär att patientsäkerheten blir sämre. De kommer också att få fler ställen att ansvara för, säger han.

Även när det gäller delegering pressas sjuksköterskorna. Delegeringen innebär att sjuksköterskorna ger annan personal ansvar för att exempelvis dela medicin eller ge en patient insulin. Det sker efter en kunskapsbedömning eller instruktioner till den person som ska utföra uppgiften.
– Det har vi visserligen alltid gjort. Men med mindre organisation måste det ske snabbare. Personalens erfarenhet varierar också mycket i dag. Vissa har arbetat länge, andra saknar helt utbildning. Då kan det bli problem för sjuksköterskan att hinna med och göra sina bedömningar, säger Jonas Karlsson.
Det tror dock inte Åke Fredriksson.
– Grundtanken i det här är ju att samla resurserna och skapa ett mer sammanhållet team för alla insatser runt kunden. De här förändringarna har vi redan genomfört inom andra delar av vård och omsorg.

Men folk säger upp sig?
– Vi har haft en organisation som jobbat väldigt kollegialt. När vi nu ändrar organisationen så tycker en del att det inte passar dem, och går vidare, säger Åke Fredriksson.

Det är andra gången på kort tid som sköterskor säger upp sig inom kommunen för att arbetet förändras. Senast var i somras då ett antal skolsköterskor valde att sluta och söka sig till andra jobb. Då var anledningen det nya vaccinationsprogrammet från Socialstyrelsen som innebar att antalet vaccinationer en skolsköterska ska göra tredubblades på ett läsår. Det kunde riskera den medicinska säkerheten inom skolan.
I dag har kommunen lyckats anställa nya skolsköterskor på de flesta skolor. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om