Enligt kommunen blir följden att friskolornas ägare kan öka sina vinster.
Sedan 2008 pågår ett försök med lärlingsutbildningar. Under sin treåriga utbildning tillbringar eleverna bara hälften av sin tid på skolan. Resten, totalt 1,5 år, praktiserar eleverna på företag. Uppsala kommun menar att skolorna därmed kan krympa sina lokalkostnader och har sänkt ersättningen till skolorna med 10 procent.
Friskolekoncernen Baggium har överklagat beslutet och anser att det inte går att minska lokalerna. Enligt Baggium behövs även hög personaltäthet eftersom man gör täta besök på elevernas lärlingsplatser. Till UNT har dock Baggium i Uppsala uppgett att varje elev bara besöks en timme varannan vecka.
Förvaltningsrätten slår fast att den sänkta ersättningen innebär ett brott mot skollagen. Domstolen har dock inte bedömt om det var skäligt att dra ner ersättningen utan bara prövat om det är formellt tillåtet att göra så.? Vi kommer att överklaga till kammarrätten. Vad vi vet har det här inte prövats tidigare, säger Leif Wiklund vid Uppsala kommun.
UNT har tidigare berättat att en konsult som anlitats av kommunen kommit fram till att de skolor som deltar i lärlingsförsöket skulle kunna sänka sina kostnader med minst 35 procent. Enligt konsulten skulle det öppna för Baggium, den helt dominerande privata aktören, att göra stora vinster.
Baggium driver bland annat Uppsala Praktiska Gymnasium. Överför man de siffror som konsulten tagit fram på Baggiums verksamhet i hela riket skulle det innebära att Baggiumkoncernen överkompenseras med cirka 100 miljoner kronor per läsår.
Baggiumkoncernens vd Claus Forum har i UNT avfärdat alla påståenden om överkompensation. Enligt honom är marginalerna mycket små och att krympa lokalkostnaderna är omöjligt.
Utöver elevpengen får skolor med lärlingar ett extra bidrag på 25?000 kronor per elev. Totalt betalade staten ut 91 miljoner kronor under läsåret 2008/09 i form av extra bidrag.
Enligt regeringen ska extrabidraget i första hand täcka företagens kostnader när de tar emot lärlingar. Men i en statlig utredning framgår att skolorna i stället stoppar pengarna i egen ficka.
Detta har väckt kritik och Elektriska installatörsorganisationen rekommenderar sina medlemsföretag att inte ta emot gymnasielärlingar bland annat för att skolorna lägger beslag på ersättningen.