Fetma farligt trots motion

I alla viktklasser sänker ett fysiskt aktivt liv risken för hjärtinfarkt och stroke. Men det går inte att helt motionera bort hälsoriskerna med övervikt och fetma.

Lars Lind

Lars Lind

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2015-02-02 20:00

Det framgår av en i vissa avseenden unik studie bland nära 2 200 män i Uppsala, som publiceras i facktidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

– Det lönar sig alltid att motionera, men till skillnad från vad en del forskare har påstått talar våra resultat emot att det skulle finnas något slags hälsosam fetma som ses hos fysiskt aktiva, så kallad fat but fit, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet.

Vid upprepade tillfällen från 50 års ålder och framåt har männen genomgått en hälsokontroll där bland annat deras längd och vikt mätts. I samband med hälsokontrollerna besvarade de också en livsstilsenkät med frågor om bland annat sina motionsvanor.

– På så sätt har vi fortlöpande fått uppdaterad information om både männens BMI-värden och om hur fysiskt aktiva de varit. Den informationen har vi sedan kunnat jämföra med uppgifter om vilka av männen som insjuknat i hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke, förklarar Lars Lind.

Under i medeltal 30 år som männen har följts upp sedan studien startade insjuknade 850 av dem i någon sådan hjärt-kärlsjukdom, ibland så allvarlig att de dog till följd av den.

I alla viktklasser var hjärt-kärlsjuklighet betydligt mindre vanlig bland männen som ägnade minst tre timmar i veckan åt någon form av motion jämfört med bland männen med en lägre grad av fysisk aktivitet.

För feta män till exempel var risken för att insjukna i hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke cirka 25 procent lägre om de var fysiskt aktiva minst tre timmar i veckan än om de levde mer stillasittande liv.

– Oavsett viktklass är det alltså viktigt att fortsätta vara fysiskt aktiv när man åldras. Och har man inte varit det tidigare i livet är det inte försent att börja motionerna på äldre dar, säger Lars Lind.

Trots denna påtagliga nytta av motion även i högre viktklasser löpte ändå de fysiskt aktiva feta männen dubbelt så hög risk för hjärt-kärlsjuklighet jämfört med de fysiskt aktiva normalviktiga männen i studien.

– Detta understryker behovet av att utveckla effektiva program för att förebygga utvecklingen av övervikt och fetma i befolkningen. Förmodligen har detta bäst förutsättningar att lyckas tidigt i livet, långt innan man nått medelåldern som i vår studie, säger Lars Lind.

Så beräknas ditt BMI

Ett BMI-värde mellan 20 och 24,9 räknas som normalt, ett mellan 25 och 29,9 som övervikt och ett från 30 och uppåt som fetma.

BMI räknas ut genom att dividra kroppsvikten (uttryckt i kilo) med längden multiplicerat med längden (uttryckt i meter).

För till exempel en 170 centimeter lång person som väger 68 kilo är BMI 23,5 (68/1,7 x 1,7). En 170 centimeter lång person passerar fetmagränsen BMI 30 om hen väger drygt 86 kilo.

I nästan hela världen ökar övervikt och fetma i befolkningen. I dag är nästan var tionde man och nästan var sjunde kvinna i världen uttalat fet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om