Fett lagras olika i levern

Det framgår av de allra första resultaten från en studie vid Uppsala universitet, som på onsdagen presenterades vid den internationella fetmakongressen i Stockholm.
– Våra resultat ligger i linje med några tidigare studier, men mer studier behövs. Det är viktigt att förstå hur olika fetter i kroppen omsätts och påverkar ämnesomsättningen och kanske därmed utvecklingen av fetmarelaterade sjukdomar på lång sikt, säger forskaren Ulf Risérus vid avdelningen för klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet.

Den nya studien omfattar 64 bukfeta kvinnor och män, som med slumpens hjälp fördelades på två grupper. Den ena fick äta mat med förhållandevis mycket mättat fett från mejeriprodukter och kött, den andra åt mat med förhållandevis mycket av omättade fetter från solrosolja och andra vegetabiliska fetter.
Däremot var målet att båda kosterna skulle vara likvärdiga när det gällde hur stora andelar av kaloriinnehållet som kom från fett, protein eller kolhydrater. Det rörde sig inte heller om några bantningsdieter.
– På så sätt kan vi vara säkra på att uppmätta skillnader mellan grupperna verkligen är en följd av skillnader i vilka fetter de ätit och inte beror på att de förändrat den totala andelen fett i maten eller på att de har gått ner i vikt, säger Ulf Risérus.
Innan ”behandlingen” påbörjades och efter tio veckor genomgick alla deltagarna en undersökning av buken med så kallad magnetkamera. Vid samma tillfällen togs också blod- och fettcellsprover.
– Än så länge har vi bara några få preliminära resultat, men redan nu kan vi på magnetkamerabilderna se att fettkvaliteten kan ha betydelse för fettinlagringen i levern. I gruppen som åt mycket mättat fett skedde inga förändringar, men i gruppen som åt mycket omättat vegetabiliskt skedde en minskning av fettdepåerna i levern, säger Ulf Riserus.

Han påpekar att en så kort studie som denna inte kan ge besked om vilken betydelse dessa skillnader i leverfett har för hälsan.
– Vår studie kan ge viktig information om vad som händer i kroppen när man äter vissa olika fetter, men studier med längre uppföljning behövs för att ge konkreta kostråd, säger han.
Tidigare studier har visat att fettlagringar djupt inne i buken, i synnerhet i levern, rubbar blodfetter, insulin och blodsockerhalter betydligt mer än ytligare och mer sladdriga fettinlagringar under huden.
– I de fortsatta analyserna kommer vi att se även hur sådana riskfaktorer för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar påverkades av fettsammansättningen i maten. Vi kommer också att se hur aktiviteten hos olika gener i fettcellerna påverkats, säger Ulf Risérus.

  018-478 13 12