UNT har tidigare exempelvis rapporterat om en äldre bilist som körde drygt en mil i fel färdriktning på E4:an. En annan orsakade tre krockolyckor på kort tid utan att förlora körkortet. Nyligen beslutade riksdagen om en lagändring som gör att det ska bli lättare för läkare att anmäla när någon inte borde ha körkort. Frågan är laddad. Att förlora sitt körkort innebär för många ett stort frihetsberövande och ett angrepp på integriteten. Rattfylla och trafikförseelser är de vanligaste orsakerna till att människor blir av med sina körkort, men ibland finns medicinska orsaker till att man inte bör köra.
Sjukdomar som påverkar körbeteendet kan drabba alla men vissa, som stroke, demens och nedsatt syn, är vanligare bland äldre. Däremot är ålderdom i sig inget skäl för att kalla tillbaka ett körkort. En läkare som bedömer att någon inte borde köra bil pratar i första hand med patienten som får lova att inte köra bil mer. Om patienten inte går med på det frivilligt så görs en anmälan till transportstyrelsen.
– Oftast räcker det med en muntlig överenskommelse. Vi följer upp frågan så att patienterna håller sitt löfte. Det är sällan vi behöver anmäla våra patienter, säger Malin Degerman-Gunnarsson som är specialistläkare i geriatrik på Akademiska sjukhuset.
Att lagen ändras beror på att så få personer anmäls i förhållande till hur många som varje år drabbas av sjukdomar som påverkar bilkörandet.
– Nu kan läkarna anmäla en person som de anser är olämplig bilförare, inte bara uppenbart olämplig som det stod tidigare. Vi vill avdramatisera det här med att göra en anmälan och underlätta för läkarna. Vi har anledning att misstänka att många olämpliga bilförare aldrig anmäls och syftet med lagändringen är att inte de själva eller någon annan ska råka ut för en olycka, säger Linda Kennemyr på riksdagens trafikutskott.
Lars Englund, chefsläkare på transportstyrelsen, välkomnar lagändringen.
– Jag tror att det blir tydligare för läkarna. Att fundera över vem som är "olämplig" är tydligare än att också behöva fundera på vem som är "uppenbart olämplig". De flesta läkare vet att detta med sjukdomar i trafiken är ett viktigt område men ryggar inför oklarheter. Om det blir tydligare hoppas jag det blir fler olämpliga personer som anmäls, säger Lars Englund.
Satu Heikkinen är trafikforskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut. Hon säger att synen på äldre i trafiken har förändrats mycket de senaste åren. Äldre personer är inte överrepresenterade i olyckor, däremot skadas de ofta allvarligare än andra åldersgrupper när en olycka väl har inträffat.
– Äldre bilförare ses inte längre som en problematisk riskgrupp. Men andelen äldre i vårt samhälle ökar och vi måste anpassa trafiksystemet efter dom, säger Satu Heikkinen.
Forskarna fokuserar nu mer på att många äldre faktiskt slutar köra för tidigt, inte minst kvinnor. I Norge måste alla bilister som är över 70 år skicka in läkarintyg men Satu Heikkinens forskning visar att den typen av regler inte ökar trafiksäkerheten, snarare tvärsom. Om äldre slutar köra bil så förflyttar de sig istället som oskyddade trafikanter och löper större risk att skadas.
– Utan körkort får många svårt att förflytta sig och leva aktiva liv. Att köra bil kan vara ett bra sätt att ta sig fram om man har svårt att gå eller cykla längre sträckor, säger Satu Heikkinen.
Situationer där det krävs snabba beslut och reaktionsförmåga, som i korsningar och vänstersvängar, kan vara svåra för många äldre att hantera.
– De flesta äldre har god självinsikt och många funktionsnedsättningar går att kompensera. Man kan till exempel anpassa bilen, skaffa en automatväxlad bil och undvika rusningstrafik säger Satu Heikkinen.
NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) lyfter fram flera fördelar med äldre trafikanter. De följer oftast lagar och regler och undviker mörker, halka och rusningstrafik. Äldre kör oftast nyktra, i rätt hastighet och med säkerhetsbälte. Åtgärder som skulle underlätta för äldre i trafiken skulle även minska antalet olyckor i andra grupper skriver de på sin hemsida.