Fler avhopp med lång yrkesutbildning

Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet från två till tre år ledde inte till att fler yrkeselever sökte sig vidare till högskolestudier. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan bland yrkeseleverna på de treåriga utbildningsprogrammen.

Uppsala2010-02-23 07:00
Det framgår av en doktorsavhandling av forskaren Caroline Hall vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
- Ett av de uttalade syftena med att förlänga yrkesutbildningarna från två till tre år och införa fler allmänna teoretiska ämnen var just att öka andelen yrkeselever på högskolorna. Men trots att det extra gymnasieåret ger högskolebehörighet ökar inte andelen yrkeselever som söker sig till högskolan, säger hon.

Slutsatsen bygger på en utvärdering av den försöksverksamheten med treåriga yrkesutbildningar i en del kommuner, däribland Tierps och Uppsala kommun, som föregick 1991 års gymnasiereform.
- Tack vare försöksverksamheten har jag på en rad punkter kunnat jämföra hur det gått för elever som under försöksperioden påbörjade någon treårig yrkeslinje med dem som påbörjade en tvåårig yrkeslinje, förklarar hon.
Av drygt 184 000 elever som under åren 1986-1990 påbörjade en yrkesutbildning sökte 18 procent sig senare vidare till högskolan och 8 procent tog en högskoleexamen.
- Men andelen som påbörjade högskolestudier eller tog en examen påverkades inte av om man gått en tvåårig eller treårig yrkesutbildning. Förklaringen kan vara att studiemotiverade yrkeselever använde Komvux för att uppnå högskolebehörighet, säger Caroline Hall.

För elever med låg studiemotivation verkar däremot den treåriga yrkesutbildningen mest ha haft negativa effekter. Under försöksperioden hoppade 11 procent av yrkeseleverna, dvs var nionde elev, av gymnasieskolan. Men avhoppen var nära fyra procentenheter högre bland yrkeselever på treåriga än bland yrkeselever på tvååriga utbildningar.
- Ett syfte med gymnasiereformen 1991 var att underlätta för yrkeselever från studieovana hem. Men de ökade avhoppen från utbildningarna gällde elever som haft låga avgångsbetyg från grundskolan och vars föräldrar hade låg utbildning, säger Caroline Hall.

Men kanske kan förlängningen av yrkesutbildningen från två till tre år också ha haft en del positiva effekter på riktigt lång sikt.
- Efter 16 år fanns tecken på att eleverna som påbörjat en treårig yrkesutbildning hade i genomsnitt drygt sex procent högre inkomster än elever som påbörjat en tvåårig yrkesutbildning. Eleverna behöver dock följas under ytterligare några år innan vi säkert vet om längre yrkesutbildning leder till högre inkomster, säger Caroline Hall.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om