– Teoretiskt har genmodifierade virus som det vi nu prövar förutsättningar att revolutionera cancervården, men det kommer att dröja många år innan vi vet om den sortens behandling är tillräckligt säker och effektiv för att verkligen göra det, säger professor Kjell Öberg, överläkare vid Akademiska sjukhusets nationella och internationella centrum för patienter med neuroendokrinologiska tumörer, som leder prövningen kring det nya förkylningsvirusbaserade försöksläkemedlet.
Under senare år har intresset för virusbaserad behandling av cancer ökat, och på flera platser runtom i världen pågår nu sådan forskning. Hittills har dock bara ett enda sådant virus, designat för behandling av spridd malignt melanom, klarat hela den långa väg från forskningslaboratorium till färdigtestat och godkänt nytt läkemedel.
Kjell Öberg har sett dramatiska förbättringar av prognosen under de nära 40 år han forskat kring och arbetat med patienter med neuroendokrina tumörer.
– I slutet av 1970-talet levde patienter med neuroendokrina tumörer som startat i tunntarmen, vilket är vanligast, i genomsnitt bara två år efter att ha fått sin diagnos. I dag ligger överlevnaden för dessa patienter på i medeltal drygt 18 år, och oftast med en bättre livskvalitet än för några decennier sedan. Men fortfarande händer det alltför ofta att vi kommer till en punkt där alla behandlingsalternativ är uttömda, säger Kjell Öberg.
Det är bara svenska patienter som sviktat på flera av dagens behandlingar och som har dottertumörer i levern som ska ingå i den första så kallade fas 1-prövningen för att testa säkerheten av det virusbaserade försöksläkemedlet mot neuroendokrin cancer.
– Om och när prövningen utvidgas till en andra fas, i vilken också effekten undersöks, kan det dock bli aktuellt att inkludera även patienter från andra länder. Efter uppmärksamheten som studien haft har patienter från många länder hört av sig och frågat om de kan få delta, säger Kjell Öberg.
Prövningen av det förändrade förkylningsviruset, eller adenoviruset som det heter på fackspråk, är den första i världen som hel finansieras med insamlade medel, hittills drygt 18 miljoner kronor.
Mer information om insamlingen finns på https://www.uu.se/en/support/oncolytic/
För ett par år sedan fick finansieringsfrågan sin definitiva lösning med en donation på 15 miljoner kronor från den schweiziske entreprenören Vince Hamilton, som själv hade neuroendokrin cancer. (Efter namnet på förkylningsviruset och på honom har försöksläkemedlet döpts till AdVince).
– Att det sedan dröjt till i våras innan den kliniska prövningen kommit igång beror bland annat på att det tar tid att få alla nödvändiga tillstånd från Läkemedelsverket och etikprövningsnämnden. För att få fram tillräckliga mängder och tillräckligt hög och jämn kvalitet på försöksläkemedlet har det dessutom varit nödvändigt att lägga över produktionen på ett för detta godkänt speciallaboratorium i USA, säger Kjell Öberg.
Under årens lopp har Kjell Öberg varit med och lett flera prövningar av försöksläkemedel mot neuroendokrin cancer. En del läkemedelskandidater har floppat, andra har varit framgångsrika och ingår numera i den tillgängliga behandlingsarsenalen. Hur stor är chansen, på en tiogradig skala, att AdVince blir ett läkemedel som håller hela vägen ut?
– Det är förstås omöjligt att veta, men jag skulle nog ge den en sjua, säger Kjell Öberg.