Fler bortföranden vid vårdnadstvister

Det blir allt vanligare att föräldrar som strider om vårdnaden för bort sina barn. Antalet anmälningar för egenmäktighet med barn har ökat med 82 procent på tio år. Regeringen undersöker nu om barn ska ges ett eget juridiskt biträde vid särskilt svårlösta vårdnadstvister.

Foto: Scanpix

Uppsala2009-02-15 07:00
Den som skiljer ett barn från vårdnadshavaren kan få upp till fyra års fängelse. Det kallas egenmäktighet med barn eller olovligt bortförande. I allmänhet rör det sig om föräldrar som inte kan komma överens om vem som ska ha hand om barnen.
Antalet anmälningar har nästan fördubblats under det senaste decenniet.
- Orsaken kan vara att barn blivit allt viktigare för föräldrarnas identitet och deras livsprojekt, säger Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap och specialist på familjerätt.

Hon menar att samhället ofta står handfallet när en vårdnadstvist går så långt att föräldrarna "kidnappar" sina egna barn.
- Medling fungerar inte alltid och polishämtning är inte heller någon bra lösning för barnet. Den som undanhåller barnet kan tvingas betala viten, men det kan gå ut över barnet genom att föräldern får dålig ekonomi.
En annan åtgärd som kan drabba den förälder som försvinner med barnet är att han eller hon förlorar rätten att ha barnet boende hos sig och bara ges rätt till visst umgänge med barnet.
- Frågan är om det gynnar barnet eftersom kontinuiteten i barnets liv försämras, påpekar Johanna Schiratzki.

Rättssociologen Annika Rejmer tror att polisanmälningar om egenmäktighet ibland används som ett vapen i kampen mellan föräldrarna och att en del anmälningar kan vara ganska obefogade.
- Det räcker med att ena föräldern åker på utlandssemester med barnet mot den andra förälderns vilja för att det skulle kunna leda till en anmälan, vilket kan ses mer som ett stridsmedel.
I vissa fall misstänker den ena föräldern att barnet far illa hos den andra föräldern och undanhåller därför barnet.
- Det är viktigt att domstolen gör en riskanalys och reder ut hur det faktiskt ligger till för att fånga upp dels de fall där anmälan är välgrundad, dels övriga fall som annars kan eskalera och driva i väg den förälder som är rädd att barnet ska skadas, säger Annika Rejmer.

Antalet vårdnadstvister i domstol har ökat med 17 procent på två år och uppgick 2008 till 3 649.
Regeringen utreder ett förslag om att barn ska få rätt till juridiskt biträde i vissa konfliktfyllda vårdnadsmål. Anna Karin Boqvist vid Barnombudsmannen ser positivt på förslaget.
- Vid en vårdnadstvist kan föräldrarna ha svårt att se till barnets bästa och det behövs ett rättsligt ombud som för barnets talan.
Enligt lag ska domstolen se till barnets bästa. Räcker inte det?
- Domstolen kan begära in en utredning från socialtjänsten, men den arbetar främst med att få föräldrarna att komma överens. Därför vore det bra om barn kunde ha rätt till ett eget juridiskt biträde.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om