Fler DNA-misstänkta i Uppsala efter ny lag
Polisens utökade användning av DNA-prov har i Uppsala län hittills i år resulterat i minst tre gånger fler träffar mot misstänkta gärningsmän än de senaste åren. Ändå finns utrymme för fler prov från länet.
Före den nya lagen fick polisen träff på betydligt färre personer. Första halvåret 2005 matchades 14 personers DNA mot spår från en eller flera brottsplatser. Samma period 2004 fick Uppsalapolisen träff på 24 personer. Syftet med den nya lagen är just att kunna binda misstänkta till fler brott via DNA.
Samma på flera brottsplatser
Polisen får också fler träffar på återfallsförbrytare. Typexemplet är en inbrottstjuv som turnerat runt på olika orter och lämnat spår. Hittills i år har Uppsalapolisen avslöjat tre personer vilkas DNA säkrats på fem brottsplatser eller mer i landet. Det är lika många som under hela förra året.
Om den ökade frekvensen också motsvaras av fler fällande domar med DNA som bevisning är ännu osäkert. Åklagarkammare och tingsrätter för ingen sådan lokal statistik och i Uppsala har myndigheterna hittills inte noterat fler åtal eller domar på grundval av DNA. En förklaring kan vara att utredningarna pågår eller ännu inte inletts. En personträff mot spårregistret innebär heller inte automatiskt att polisen startar en utredning.
Omkring tre fjärdedelar av fallen i länet gäller vardagsbrott, som stöld och inbrott. Bland de grövre fallen finns hittills en våldtäkt, där en misstänkt lämnat matchande DNA, och ett rån i Stockholm som kopplats till en person i Uppsala. De äldsta brotten ligger fem, sex år tillbaka i tiden och kan därmed redan vara preskriberade.
Matchas i datorn
Men fortfarande väntar åtskilliga DNA-spår från brottsplatser på träff mot prov från en misstänkt. Chefen för Uppsalapolisens tekniska rotel, Lars Nyfjord, kan på sin dator slå fram flera fall, där en och samma gärningsman lämnat DNA på brottsplatser utan att ännu ha identifierats. DNA-spåren lagras i SKL:s centrala datasystem och matchas varje dygn mot de nya prov som kommer in när misstänkta"topsas" genom ett enkelt salivprov i munnen.
Hittills har polisen i landet levererat färre prov än väntat till SKL. I en första skattning sattes en maxnivå för Uppsala län på nästan 1400 prover i år. Håller länets poliser samma takt som hittills kommer siffran att stanna på bara strax över hälften, eller cirka 720 prov. Skillnaden mellan landets polismyndigheter är stor, men bara ett fåtal når upp till SKL:s maxnivå. Uppsala ligger på medelnivå i landet. Lars Nyfjord anser att Uppsalapolisen borde kunna leverera in mer:
— Men det krävs att DNA-proven sitter i ryggmärgen, på samma sätt som daktningen. Vi kan nå dit, men det tar troligen lite tid, säger han.
("Daktning" är polisens upptagning av fingeravtryck, fotografering och andra signalementsuppgifter på misstänkta.)
I Uppsala län finns de speciella provtagningssatserna för DNA i princip bara inne på polisstationerna. Andra polismyndigheter har försett vanliga patrullbilar med utrustningen. I Uppsala kan det närmast bli aktuellt med utrustningen i trafikpolisens bilar.
FAKTA
Den nya lagen ger polisen möjlighet att ta DNA-prov från alla som på sannolika skäl misstänks för ett brott som kan ge hårdare straff än böter. Tidigare krävdes minst två års fängelse.
I ett aktuellt fall har Uppsalapolisen säkrat DNA efter en våldtäkt. En samkörning med spårregistret visar att samma DNA hittades längre tillbaka i en stulen bil. I anslutning till bilen anträffades en misstänkt gärningsman. Polis och åklagare får nu ta ställning till om misstankarna räcker för att tvinga mannen att lämna DNA-prov, som kan fria eller fälla honom för våldtäkten.
Så jobbar vi med nyheter