Fler får svårt att nå gymnasiet

I genomsnitt tre elever i varje klass lämnade nian med underkänt i ett eller flera av de ämnen som gör elever behöriga till gymnasiet. Det visar kommunens preliminära uppgifter över eleverna i kommunala skolor.
Andelen underkända känns igen från tidigare år och väcker oro hos kommunens skolorganisation. Riksdagen väntas nämligen höja kraven i gymnasieskolan. Förutom godkänt i svenska, matte och engelska måste eleverna ha godkänt i ytterligare fem ämnen för att få behörighet till yrkesprogrammen. För högskoleförberedande program har riksdagen beslutat om krav på godkänt i svenska, matte och engelska samt nio andra ämnen. Ännu fler elever än dagens tio procent riskerar därmed i framtiden att stå utan behörighet till gymnasiet.

Grundskolechefen Lars Romanus tycker att grundskolan jobbar för att på sikt få ner andelen underkända, och nämner bland annat satsningar i svenska och matte redan i lågstadiet. Det har bland annat gjorts en kartläggning av elevers matematikkunskaper för att se vilka insatser som behövs.
- Det är naturligtvis inte bra för individen och ett misslyckande varje gång en elev inte blir behörig till gymnasiet. Men vi har ju det individuella programmet där eleverna har möjlighet att läsa in behörigheten. Eleverna måste själva bjuda till också.

Barn- och ungdomsnämndens ordförande, Cecilia Forss (M), anser att skolan måste ställa högre krav.
- Eleverna ska känna förväntningarna på att de läser sina läxor och att de förväntas få behörighet till gymnasieskolan. Det behövs även mer kompetensutveckling för lärare.
Amanda Les-Hoverberg som precis slutat nian i Tunabergsskolan är en av hundratalet elever som i veckan befinner sig på sommarskolan, i  Fyrisskolans lokaler, för att läsa upp sitt betyg i matte. Hon tycker inte att det är skolans fel att hon fick underkänt.
- Jag tycker att det är mitt ansvar. Jag ska ju sköta mina studier.

När UNT besöker hennes klass har eleverna en genomgång av hur man omvandlar olika mått- och viktenheter.
- Vi måste gå igenom hela högstadieboken på tre veckor, säger matteläraren Lennart Svanström.
Nathalie Forsell som precis gått ut Eriksbergskolan tycker att hon fick dålig hjälp i högstadiet.
- Vi som hade svårt för matte fick en grön bok och de som var duktiga fick en röd. Jag fick ingen specialhjälp för det.

Nu hoppas hon få behörighet till journalistprogrammet på Grafiskt utbildningscenter till hösten, men då måste hon först klara av provet som omfattar hela högstadiets matte.
- Det är ett ruggigt tempo. De som klarar sommarskolan är jätteduktiga. Att klara den är bland det svåraste man kan göra, säger läraren Lennart Svanström som till vardags jobbar på Uvengymnasiet.
Lennart Svanström tycker att det är bra att eleverna får högre krav på sig att klara fler ämnen i grundskolan.
- Man ska inte bara komma in på gymnasieskolan, man ska klara den också. Om man har en bredare grund att stå på så blir det lättare att klara gymnasiet.

Drygt 85 procent av Uppsalas grundskoleelever går i kommunala grundskolan. Uppgifter om andelen underkända inom friskolan har ännu inte presenterats.