Det menar Arbetsmiljöverket som i ett brev till länsstyrelserna vill påminna om det ansvar de har som arbetsgivare.
– Vi har fått signaler om att just de som handlägger rovdjursfrågor, jaktfrågor och djurskyddsärenden är extra utsatta, säger Gunnel Crona, avdelningschef vid Arbetsmiljöverket.
Hoten kommer oftast från psykiskt labila personer som inte vill acceptera ett myndighetsbeslut. Tjänstemän har exempelvis blivit utsatta för telefonterror, skadegörelse eller personförföljelse.
– Ofta handlar det om hot om våld, som skapar oro och rädsla hos den som blir utsatt. Man ska inte behöva bli utsatt för hot för att man utövar sitt arbete. De här personerna utför ju bara det som riksdagen och regeringen har beslutat, säger Gunnel Crona.
I förlängningen innebär våld riktat mot myndighetspersoner ett hot mot rättssäkerheten och det är därför som hoten måste tas på största allvar av länsstyrelserna, enligt Arbetsmiljöverket.
– Brevet är skickat som en påminnelse för att uppmärksamma på att arbetsgivaren är skyldig att förebygga risker i arbetet, säger Gunnel Crona.
Vilka länsstyrelser som inte tar frågan på allvar finns ingen undersökning om, men ju mer rovdjurstätt ett län är, desto fler hot verkar rovdjurshandläggarna få.
Vad kan arbetsgivaren göra mot hoten?
– De ska exempelvis göra en bedömning av riskerna för handläggaren både på kontoret och när man arbetar ute. De kan även ge sina anställda kurser i bemötande och konflikthantering, säger Gunnel Crona.
Ett annat tips från Arbetsmiljöverket är att Arbetsgivaren normalt bör polisanmäla dessa fall. Personal som blivit utsatt för en våldshändelse eller hot om sådan har också rätt till hjälp och stöd.