– Det stämmer att lärarna i medarbetarundersökningar anger att de har en pressad situation. Varje skola har en handlingsplan där man ska se vad det beror på.
Men om det här är ett strukturellt problem är det svårt för varje enskild gymnasieskola att lösa det.
– Den lösning som framförs är att anställa fler lärare. Men det finns inte hur mycket behöriga lärare som helst och vi måste hitta andra sätt att få ner arbetsbelastningen. Det politikerna ser som en lösning är lärarassistenter.
Lärarassistenter är något som avvisats helt av gymnasielärarna.
– Det ser olika ut på olika utbildningar vad en sådan skulle kunna avlasta läraren med. Vi ska titta på det under hösten.
Lärarna menar också att Uppsala lägger allt för mycket pengar på lokaler och för lite på undervisning. Räknat per elev är undervisningskostnaderna bland de lägsta i landet.
– För några år sedan hade vi väldigt höga lokalkostnader. Men de har gradvis sänkts och är på väg ner nu, säger Erik Ojala.
När man studerar undervisningskostnader och lärartäthet är det ofta svårt att få en rättvis jämförelse, enligt Erik Ojala.
– Det handlar om hur man bokför statsbidrag bland annat. När det gäller lärartätheten är det ett svårt mått. I Uppsala har vi en hög andel teoretiska program. Andra kommuner har en högre andel praktiska program där det krävs fler lärare per elev. Sådana faktorer gör att Uppsala ligger lägre.